Att ta eller inte ta debatten med Sverigedemokraterna.

Efter Sverigedemokraternas massmediala genomslag de senaste veckorna är det nu omstart på den gamla debatten om man ska ta debatten. Sanna Rayman skriver bl. a. om detta på Svenska Dagbladets ledarblogg liksom min medarbetare Oscar Sundevall och min gamla uppsalakompis Stefan Olsson och många andra.

Vilken strategi ska de humanistiska partierna till höger och vänster om blockgränsen anamma för att inte Sverigedemokraterna ska vinna valet och komma in i riksdagen? Hur bör massmedia förhålla sig? Är det mera dåligt för Sverigedemokraterna att deras i allmänhet undermåliga argumentation granskas än det är bra för dem att få massmedial uppmärksamhet? Eller tvärtom?

Jag fylls av olust inför detta dilemma. Det är ett strategiskt problem utan facit. Och den typen av självcensur som ligger i slutsatsen att "inte ta debatten" eller "ge Sverigedemokraterna utrymme" strider mot politikens och demokratins logik.

Två frågor infinner sig:

1. Är det sunt att samtliga riksdagspartier och samtliga massmedia anser sig kunna eller anses kunna agera som en monolit med möjlighet att agera enhetligt enligt en strategisk plan?

2. Är det praktiskt möjligt för dessa partier och massmedier att formulera en sådan strategi och sedan agera för den på detta enhetliga sätt?

Jag lutar åt att svaret är nej på den första frågan och jag är övertygad om att svaret är nej på den andra frågan.

Min rekommendation är att ge upp dessa försök och omgående lämna debatten om debatten. Var och en måste agera efter sin bedömning och sin logik. Demokratin kan inte regisseras. För övrigt tror jag att den bästa strategin är att hålla fokus på de frågor respektive politiker, politiska parti eller journalist anser vara viktigast. I frågor om klimatet, jobben, sjukskrivningarna och säkerhetspolitiken hamnar knappast SD i fokus.

Därutöver kommer några - jag tror jag hör till dem - att vilja "ta debatten" medan andra inte vill göra det. Det är så det kommer att bli och det är så det bör vara.

Det vore mycket obehagligt om Sverigedemokraterna kom in i riksdagen eller för den delen i Stockholms läns landsting. Men problemet bör ges rimliga proportioner. En förkrossande majoritet av Sveriges befolkning stödjer ett öppet samhälle och en liberal migrationspolitik. Och även om Sverigedemokraterna klarar 4-procentsspärren så kommer de att vara en extremistisk droppe i ett hav av politiska företrädare som liksom den stora majoriteten svenskar avskyr Sverigedemokraternas människosyn.

Intressant? Fler bloggar om sverigedemokraterna, sd, jimmie åkesson, rasism, val 2010, centerpartiet, debatt, retorik, strategi, demokrati