Bytet av president i USA har betytt mycket för att ändra samarbetsklimatet i världen. Men hittills beror det mest på kontrastverkan. George Bush hade ett så negativt inflytande på arbetet för att lösa konflikter och hantera klimatfrågan att vilken president som helst (möjligen med undantag för Sarah Palin) hade medfört en vind av förändring och nya möjligheter.
Jag tror och hoppas på Obama. Men än så länge handlar det om förhoppningar. Hittills har inte Obamas ansträngningar visat några substantiella resultat i mer snävt definierat freds- och konflikthanteringsarbete, t. ex. i Mellanöstern. Och i den viktigaste långsiktiga frågan för världens fred, frihet och välfärd, klimatet, har Obamas agerande under hösten väckt fler frågor och farhågor än förhoppningar. Det är troligen förhandlingsspel och än finns tid att lägga USA:s kraft bakom arbetet för en uppgörelse. Men visar inte Obama ledarskap under denna viktiga höst så förtjänar han inte fredspriset.
Oavsett vad den norska nobelkommittén hävdar är mitt intryck att de gripits av en global stämningsvåg. Sviker Obama i klimatfrågan och misslyckas han i fredsarbetet kommer norska nobelkommitténs val att framstå som dåligt underbyggt och snarare politiskt än sakligt motiverat. Då kommer prisets anseende att skadas.
Norska nobelkommittén borde ha väntat ett år och då med stor sannolikhet haft chansen att ge priset till en pristagare som förtjänat priset.
Media: Expressen, DN, SvD, SvD, SvD
Bloggar: Peter Andersson, Magnus Andersson
Intressant? Andra bloggar om Barack Obama, Obama, Nobel, Nobelpriset, Nobelkommittén
Jag började som städhjälp
2 månader sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar