Förstärkt miljöarbete i landstinget

Idag skriver jag på Brännpunkt med anledning av den debatt som omorganiseringen av landstingets miljöarbete medfört. Vänsterpartiet har inför dagens fullmäktigesammanträde väckt en interpellationsdebatt i frågan och Miljöpartiet har tidigare hävdat att landstingets miljöarbete nedmonteras.

Som jag skriver i artikeln, antingen förstår inte oppositionen innebörden av omorganiseringen eller så försöker de medvetet vilseleda omgivningen. Landstingets miljöarbete förstärks i och med den nya organisationen som innebär att miljöarbetet tydligare knyts till verksamheterna och att landstingets interna miljöarbete knyts närmare det långsiktiga regionala uppdraget att skapa en grön Stockholmsregion.

Miljöpartiet tycks endast vurma för den gamla organisationsstrukturen som bygger på en centraliserad miljöförvaltning. För mig, Centerpartiet och alliansen är det viktigaste att uppnå de mål vi satt upp och vi gör de organisationsförändringar som krävs. Miljöfrågorna måste genomsyra alla verksamheter i landstinget, även de som utförs av privata utförare.

Det är resultaten som räknas och resultaten får vi genom att sätta höga politiska mål, ambitioner och satsningar, inte att kämpa för gamla strukturer.

En freudiansk undanmanöver från (S)?

Tidningen City presenterar idag en enkät om Stockholmspartiernas inställning till vårdval och den fria etableringsrätten. En av frågorna handlade om huruvida den fria etableringsrätten för vårdcentraler och äldreboenden ska få finnas kvar. Både Miljöpartiet och Vänsterpartiet svarade blankt nej på frågan. Socialdemokraternas svar däremot, var allt annat än tydligt:

"Vårdgivare - offentliga och privata - som håller god kvalitet och vill utveckla vården. Det viktiga är att vi kan vara säkra på att alla stockholmare får hjälp med hög kvalitet"

Att slutet på den första meningen tycks ha fallit bort må vara ett misstag. Eller möjligen ett freudianskt sådant. Kan det måhända vara så att Socialdemokraterna med detta ofullständiga svar vill maskera det faktum att de faktiskt står bakom den fria etableringsrätten? I så fall är jag den förste att välkomna detta besked.

Det icke-svar som presenteras av (S) speglar den spretiga inställning kring vårdens inriktning som finns inom landstingsoppositionen. Något som skapar oro både för patienter och vårdföretagare. Ska den fria etableringsrätten, som lett till att 37 nya vårdcentraler startats i Stockholm sedan 2008, få vara kvar vid en eventuell rödgrön valseger? Nej, säger Mp och V. Vad säger (S)? Därom tvista de lärda...

Vem är det som inte vill prata miljö? Jag bara frågar.

Mona Sahlin och Maria Wetterstrand hävdar att Allianspartierna inte vill prata miljö. Detta eftersom det enligt Mona och Maria skulle gynna de rödgröna. Andreas Carlgren avfärdar kritiken med berättigad indignation. Detta enligt Expressen.

Jag instämmer med Carlgren. Centerpartiet driver klimat- och miljöfrågorna hårt i valrörelsen. Det är därför att vi är övertygade om att väljarna uppskattar resultaten från fyra år med (c) vid miljömakten. En grön energiöverenskommelse, en kraftig miljöbilssatsning, en nystart för miljövänlig infrastruktur, historiskt stora avsättningar av naturmark. På alla punkter mångdubbelt bättre resultat än Persson-regeringarna lyckades åstadkomma.

Bilden är f ö likadan i Stockholms läns landsting. För första gången på länge byggs nya spårvägar. Miljöbussarna ökar mer än dubbelt så snabbt som när Raymond Wigg var med och styrde. Vi lanserar "gröna" ambulanser och klimatanpassar förlossningsvården. Och resten av Sverige följer efter.

Jag förnekar inte att miljöpartiet också pratar miljö - ibland. Ofta gammal skåpmat blandat med storvulna paroller. Ofta utan större konkretion. Men för all del. Där vill man nog prata miljö. Men att Mona Sahlin och socialdemokraterna skulle demonstrera något större intresse av en stor miljödebatt har sannerligen inte visats i handling. Tvärtom tyder det mesta på att Mona Sahlin skulle gå av på mitten om t.ex. klimat- och energipolitiken kom tydligare i fokus.

Det var också en mycket dålig dag för de rödgröna att kritisera Alliansen. För idag enades Allianspartierna om Centerpartiets förslag om en supermiljöbilspremie för att stimulera fram elbilarna. Och i ABC:s morgonsändningar Syntes Andreas Carlgren och lilla miljölandstingsrådet Andersson på Kungsholmen lansera ett nytt centerförslag om "guldkort" till elbilar i Stockholmsregionen med bl. a. gratis trängselskatt.

Vi i Centerpartiet är inte rädda att ta miljödebatter var och när miljöpartister eller socialdemokrater är beredda att ställa upp. Men det mesta tyder på att Mona Sahlin får gömma sig bakom Maria Wetterstrands kjolar om hon pressas på vad socialdemokraterna hvilja med miljön. Sen må dessa vara korta eller långa.

Intressant? Fler bloggar om Andreas Carlgren, miljö, klimat, Centerpartiet, alliansen, rödgröna, miljöpartiet, socialdemokraterna, Mona Sahlin, maria wetterstrand, elbil, trängselskatt, miljöbilspremie

Mp:s skatteväxling och företagspolitik på soptippen

Så har då äntligen den efterlysta finansieringen av de rödgröna förslagen börjat ramla in. Hittills har vi fått reda på att förmögenhetsskatten ska återinföras, inkomstskatterna höjas, liksom en serie miljöskatter med höjd bensinskatt som grädde på moset. Totalt lägger man konkreta förslag på 41 miljarder i ökade skatter till 2012.

Bensinskatten upplever jag som den minst problematiska. Oavsett vilken regering vi har så är min gissning att bensinskatten kommer att höjas. Omställningen till en klimatvänlig bilpark kommer att behöva accelereras ytterligare och bensinskatten/CO2-skatten är ett kraftfullt verktyg.

Men en höjd bensinskatt måste balanseras av att hushållen kompenseras med andra skattelättnader. Annars blir resultatet sämre ekonomi för barnfamiljer och sämre konkurrenskraft för landsbygden. Det är därför skatteväxling är en så bra metod.

Miljöpartiet har flirtat med företagare och marknadsekonomiskt sinnade mittenväljare genom att vifta med förslag om sänkta arbetsgivaravgifter och sänkt tjänstemoms. Om dessa förslag verkligen hade drivits med kraft hade det kunnat rädda ett sken av "grön skatteväxling".

Men dessa skattesänkningar blir det ingenting av. Henrik Brors skriver i sin krönika att de föreslagna skattehöjningarna inte räcker för att finansiera de rödgrönas satsningar. Alltså är det troliga att det kommer förslag på ytterligare skattehöjningar - eller kanske ännu troligare, att de inte presenteras innan valet men blir en följd av underskott som uppkommer. Något utrymme för sänkta arbetsgivaravgifter eller tjänstemoms kan omöjligen uppkomma. Företagarna får istället en återinförd förmögenhetsskatt som gör det ännu svårare att bli rik på företagande.

Därmed är skatteväxlingen i Miljöpartiet nu död. Inget tyder på att sänkta skatter varit en prioriterad fråga för Wetterstrand och Eriksson. De verkar ha lagt sin mesta kraft på de av sina förslag som kostar pengar. Och i vilket fall som helst har de inte kunnat visa något som helst resultat.

Läser man Magasinet Neos intervju med Wetterstrand framstår partiledaren som ideologiskt hal. Det är kanske därför partiet i stort har hitintills kommit undan med att försöka profilera sig på företagarfrågan? Ju mindre konkret, ju enklare är det. Men i takt med att allt fler rödgröna kompromisser presenteras, desto mer klart borde det bli att (mp) antingen inte vill eller inte förmår hävda företagspolitik och skatteväxling i förhandling med (s) och (v).

Men när MP nu presenterar sitt förslag om 11 miljarder i höjda miljöskatter matchar de detta med en ny "kompromiss" kring en förmögenhetsskatt som "inte är en förmögenhetsskatt". Den förra kostade hundratals miljarder i kapitalflykt.

Den gröna skatteväxlingen blev en röd skattehöjning.

Andra röster: Annie Johansson, SvD:s ledare är insiktsfull och balanserad, DN:s ledare kör på spåret att klimatåtgärder utomlands är viktigare än i Sverige - rätt i princip men rätt fel i praktiken, Seved Monke, Kent Persson, Karl Malmqvist.

Intressant? Fler bloggar om: finansiering, budget, rödgröna, val 2010, kommun, landsting, välfärd, skatter, miljöpartiet, maria wetterstrand, peter eriksson

Kommer förbifarten att offras eller inte?

Miljöpartiet började redan för tre år sedan driva det ultimativa kravet att en förutsättning för en vänsterregering är att Förbifart Stockholm offras. Så sent som i höstas bloggade jag om att MP upprepade att det "finns ingen vänsterallians" i landstingsvalet p.g.a. S-stödet till förbifarten.

När miljöpartisterna i stadshuset nu är ute och återigen deklarerar att de säger nej till Förbifart Stockholm är det inget nytt under solen - däremot ett intressant besked att kravet med stort K ligger fast.

Intressant eftersom förbifarten har både ett förkrossande folkligt och parlamentariskt stöd. Frågan måste därför ställas igen, ska Mona Sahlin och Carin Jämtin offra nödvändiga infrastruktursatsningar för Stockholms län bara för att få med V och MP?

Det skulle vara en journalistisk välgärning av mått att granska detta krav när den samlade vänsterns parlamentariska sammanhållning tycks hänga på ett enda vägprojekt. Det är upplagt för besvikelse för någon: Antingen (MP) och (V), eller (S) och stockholmarna.

Intressant? Andra bloggar om Miljöpartiet, MP, centern, centerpartiet, alliansen, förbifart stockholm, förbifarten, stockholm, socialdemokraterna, mona sahlin, carin jämtin

Förvirrad MP-jenka om landstinget miljöarbete

Miljöpartiets gruppledare i Stockholms läns landsting, Lena-Maj Anding, skriver den 11 december ett förbryllande inlägg där majoriteten får skulden för att Miljöpartiets jenkaliknande klimatpolitik inte kan genomföras. Det är inte Centerpartiet och Alliansens fel att Miljöpartiet inte är rakryggade och konsekventa nog att genomföra sin egen klimatpolitik - som ändras ungefär vartannat år.

Centerpartiet och Alliansen genomför ett mycket kraftfullt klimatarbete som bland annat innebär att hälften av landstingets transporter - bussar, waxholmsbåtar, färdtjänst - ska vara fossilbränslefria till utgången av 2011. Vi genomför de största satsningarna på miljöbussar i SL:s historia.

Medan Miljöpartiet och vänsteralliansen lyckades åstadkomma 150 miljöbussar under åren 2003-2006 kommer vi att nå cirka 350 nya miljöbussar under åren 2007-2010 och planerar för ytterligare 100 under 2011.

Vi storsatsar på rening av den klimatskadliga lustgasen i förlossningsvården. Medan MP och deras kompisar åstadkom EN lustgasreningsanläggning fixar vi FYRA.

Det kanske är dags att rannsaka sitt eget agerande innan Anding & Co väljer att kritisera andra. Er plädering om ett fossilbränslefritt landsting rimmar dessutom illa med ert beslut att beställa 200 dieselbussar strax innan ni förlorade valet 2006. Ett drygt halvår senare tyckte Mp det var lämpligt att flytta fram klimatmålsättningen med sex år. Är det seriöst?

Anding påstår också att jag skulle vara ointresserad av att ta kontakt med näringslivet och andra intressenter i samband med landstingets klimatarbete. Det är struntprat. Arbetet med landstingets nya miljöprogram sker i unik öppenhet mot övriga samhället.

Dessutom påstår hon att regeringen inte gjorde tillräckligt för att få världen ledare att enas om ett bra klimatavtal i Köpenhamn. Pust! Ett sådant påstående visar antingen att hon inte är insatt i förhandlingsprocessen eller att hon bara vill göra partipolitik av en komplicerad fråga. Ingen svensk regering har någonsin ägnat sig åt en så omfattande, aktiv och engagerad klimatdiplomati som Andreas Carlgren (c) och Fredrik Reinfeldt (m).

När det gäller landstingets klimatarbete tänker nog Anding på den diskussion vi hade i samband med det klimatseminarium (gå till miljöseminarium 3/12 i länken) vi arrangerande i december, då vi diskuterade landstingets klimatarbete i förhållande till länets kommuner. Här påpekade jag att landstinget inte kan styra kommunerna - delvis till skillnad från Skåne och Västra Götaland som är regioner och inte landsting. Jag sade också att jag anser att Stockholms läns landsting bör bli region och få samma verktyg och uppdrag.

Jag får påminna Anding om att när Miljöpartiet hade ansvar för miljöfrågorna i landstinget togs miljöprogrammet fram utan att varken folkvalda, intresseorganisationer eller allmänhet fick säga sitt. För övrigt det mycket ambitiösa program som Centerpartiet nu genomför i praktiken.

Så arbetar vi med att ta fram landstingets långsiktiga klimatstrategi. Först faktainsamling, utvärdering och analys, därefter bestäms strategi och målsättningar. För i slutändan är det handling och resultat – inte ord – som räknas i klimatarbetet.

Intressant? Andra bloggar om Miljöpartiet, MP, Centerpartiet, centern, miljöbussar, lena-maj anding, regeringen, andreas carlgren, alliansen, de rödgröna, klimat, miljö, Stockholms läns landsting, Stockholm, regionfrågan

MP på landstingsfullmäktige: "Det finns inga miljöbilar"

I dag är det årets sista landstingsfullmäktige. Nyligen debatterade vi ett ärende om landstingets förmånsbilar, d.v.s. möjligheten att ha en bil via jobbet som en förmån i det enskilda anställningsavtalet. Bland våra 45 000 anställda finns det ca 30 förmånsbilar. Nästan alla, och alla nya, är miljöbilar.

Detta duger dock inte för MP och Vänsterpartiet som tycker att dessa avtal
ska brytas.

Men det mest intressanta är kanske Marie Åkesdotters (MP) kommentar:

"Det finns inga miljöbilar"

och

"Att ha en miljöbil är ingenting att vara stolt över".

Både Åke Askensten (mp) och tidigare mp-borgarrådet Vivianne Gunnarsson instämde i att miljöbilism inte finns.

Miljöpartiet är helt enkelt emot bilen som sådan, oavsett vilket bränsle den går på.

Min och Centerpartiets uppfattning är att bilism har miljöpåverkan - vilket också bussar, spårvägar, mat- och klädesproduktion också har - men att miljöbilar innebär att miljöpåverkan kan minskas kraftigt. Med framtida miljöbilar - gärna på el och biogas - kan miljöpåverkan begränsas dramatiskt och bli förenlig med en hållbar utveckling.

Centerpartiet tycker att det är viktigt att storsatsa på kollektivtrafiken och vi gör det också - SL har mer resurser och nöjdare resenärer än någonsin. Men vägar och bilar behövs också i framtiden. Det tydliga målet måste vara att snarast möjligt styra över till miljövänlig teknik. Vad miljöpartisterna anbelangar är det tydligt att de är emot biltrafiken som sådan.

Intressant? Andra bloggar om Miljöpartiet, MP, Centerpartiet, centern, miljöbilar, miljö, bilism

På DN-debatt: Mp inget socialliberalt mittenparti

Idag skriver jag tillsammans med Per Ankersjö och Kerstin Lundgren på DN Debatt om hur MP i Stockholms läns landsting tar över de positioner Socialdemokraterna överger.

Det är dags att samma krav ställs på MP som på andra partier. Redan bortsett från deras opinionsframgångar har de stärkt sin ställning i Vänsterblockets interna maktbalans. Deras ultimativa krav på att den miljöanpassade förbifarten inte ska byggas kan uppenbart bli majoritetspolitik efter ett val trots att både (s) och en stor majoritet av väljarna i båda blocken ser att förbifarten behövs.

Men samma sak gäller i växande utsträckning inom vårdpolitiken. MP står inte ensamt med krav på att återsocialisera S:t Göran. Även V har den uppfattningen. Hur långt kan en måhända kraftigt försvagad socialdemokrati hålla emot? Och i vinstfrågan är det ju dessutom att så att många inom (s) är missnöjda med partikongressens sväng mot mitten.

Att återsocialisera Capio S:t Görans akutsjukhus skulle vara ett mycket dramatiskt ingrepp i sjukvårdsstrukturen i Stockholm. Det är ett sjukhus som fungerar väl och som bidragit med mycket nytänkande som också kommit landstingets egna sjukhus till del. Och ett genomförande av MP:s mer generella motstånd mot vinst i vården skulle ta bort hela dynamiken i vårdvalet och återigen ge vårdgivarna möjliughet att välja patienter snarare än tvärtom.

Noterar att Johan Norberg, samt DN:s och SvD:s ledare är inne på liknande spår.

Intressant? Fler bloggar om miljöpartiet, mp, centerpartiet, Stockholm, Stockholms läns landsting, sjukvård, vård, privat vård, förbifarten, förbifart stockholm, val 2010, alliansen, socialdemokraterna, vänsterblocket.

Miljöpartiets felaktiga kritik - dags att låta väljarna veta

I gårdagens ABC (från 7:11) hävdar Raymond Wigg (MP) att landstingsalliansen inte driver landstingets miljömål tillräckligt hårt och antyder att vi inte satsar tillräckligt med pengar på att nå våra tuffa miljömål.


Det är så fel det kan bli. Landstinget har aldrig någonsin satsat så mycket på miljön som nu. Sannolikt rör det sig om merkostnader på cirka 1 miljard kronor per år när det gäller driften av sjukvården och kollektivtrafiken.


- Den beställning av nya miljöbussar som SL nyss säkrat innebär 450 nya miljöbussar fram till 2012, vilket innebär att miljömålet kommer att nås. Under förra mandatperioden, då MP hade ansvar för miljöfrågorna, blev det endast 154 nya miljöbussar. Däremot beställdes fler dieselbussar - 200 stycken!



- Investeringarna i kollektivtrafiken har överlag ökats kraftigt jämfört med den period Raymond Wigg var med och ledde landstinget. Hela 5 miljarder kronor kommer att investeras under 2010.


- Arbetet med att minska utsläppen av lustgas från våra förlossningsmottagningar har kraftigt höjt tempot under min tid som miljölandstingsråd. Från 1 lustgasdestruktionsanläggning 2006 till 5 anläggningar 2010.


- När det gäller arbetet att byta ut farliga material så går det enligt rapporten snabbt framåt. Vissa svårigheter finns dock att hitta fungerande substitut för vissa PVC-plaster. Detta jobbas aktivt för att lösa. Men jag tror inte att Raymond Wigg kan trolla fram nya plastmaterial ur sin bakficka. Han är mig veterligen inte kemiingenjör.


Jag tycker att det är sorglustigt att ta del av Raymond Wiggs kritik. Ett av skälen till att SL - temporärt - hamnat efter i sitt miljöarbete är ju att den vänstermajoritet som Raymond tillhörde avslutade sin gärning med att beställa 200 nya dieselbussar till SL 2006. Det var samma år som landstingets aktuella miljöprogram antogs.


Centerpartiet och Alliansens miljöpolitik i Stockholms läns landsting och regionen som helhet tål en tuff granskning, och vi har ingen anledning att huka oss inför den klichémässiga kritik som Miljöpartiet i landstinget riktar mot oss.

Därför kommer jag att utmana Raymond Wigg och Miljöpartiet på tio offentliga debatter fram till valet, med en första debatt innan jul, för att skapa klarhet i vilka som bäst driver miljöfrågorna i vår region. Där får väljarna en möjlighet att granska även MP:s politik.


Intressant? Andra bloggar om Centerpartiet, centern, miljöpartiet, mp, miljö steg 5, miljö, sl, Stockholm, Stockholms läns landsting

MP-budgeten: Årtalsexcercis och vänstersvängar

Miljöpartiet i landstinget presenterar idag sitt budgetförslag. Det stora nyheten är en ny manöver i Miljöpartiets årtalsexercis. Under fyra år har man bytt årtal för ett fossilbränslefritt tre gånger: Från 2021, till 2015, och nu till 2020. Det senaste hoppet motiveras utifrån att "den nuvarande majoriteten inte satsar tillräckligt".

Ett milt sagt lustigt påstående då vi fortfarande jobbar efter, och ligger i fas med Miljösteg 5 - det miljöprogram som togs fram när Miljöpartiet själva hade ansvar för miljöfrågorna. Det är Centerpartiet och alliansen som bland annat kommer att mer än tredubbla antalet miljöbussar, från 200 till 700 år 2011, och det är vi som har gjort det stora genombrottet i att få alla sjukhus att installera lustgasrening.

Att vårt genomförande av det ambitiösa Miljösteg 5-programmet inte är tillräckligt snabb för att göra det möjligt att nå MP:s tidigare mål om fossilfritt landsting till 2015 är inte vårt fel. Det var först när MP kom i opposition som de tyckte att 2015 var ett lämpligt mål. När MP inte kan presentera skarpa förslag på hur man ska nå fossilbränslefrihet till 2015 backar man till det ungefärliga årtal Miljösteg 5 skulle nå fossilbränslefrihet om programmet fortsatte efter 2012. Det vill säga, man ansluter sig till den uppfattning man hade i majoritet - men skyller på oss för att man gör det. Häpnadsväckande.

En rad av MP:s krav är utvecklade av Alliansen och i någon fas av genomförande eller under utredning: T.ex. etisk och social upphandling, utredning av pendlingstrafik på vatten, och satsningar på samordningsförbunden.

Några andra punkter från budgetförslaget:

”Den ökade trängseln på Essingeleden måste hanteras i närtid (!), annars riskerar leden att helt korka igen eller vibrera sönder under den hårda belastning som den inte är konstruerad för. Därför ska trängselavgifter införas den 1 januari 2010 och kompletteras med ett förbud för tung trafik under rusningstid.”

Det är rätt verklighetsbild. Men hur löses problemet på längre sikt utan alternativa vägar över Saltsjö-Mälarsnittet? MP har inga sådana förslag - eftersom de motsätter sig den enda planerade länken mellan norra och södra länsdelarna: Förbifart Stockholm.

”Den miljard som Miljöpartiet i Stockholms stad budgeterat till förbättringar inom SL:s trafik avsätts till investeringar för en forcerad utbyggnad i spårtrafik i Stockholms stad. Desasa medel ska kunna avropas från Stockholms stad när SL presenterar en investeringsplan i enlighet med intentionerna.”

Mp har gjort lätt för sig men svårt för juristerna. Medan kommunerna faktiskt har ett delansvar för vägnätet är det otvetydigheten så att landstinget – och i viss utsträckning staten - är ansvarigt för kollektivtrafiken. Är det verkligen rimligt att skattebetalarna i Stockholms stad ska tvingas betala dubbelt jämfört med invånarna i övriga länet? Är det inte en väl sorglös för att inte säga slarvig hantering av stockholmsbornas skattepengar?

Värt att notera är också partiets kraftiga vänstersväng i vårdfrågor:

”Det är viktigt att eventuella ekonomiska överskott går tillbaka till vården för att förbättra verksamheten och inte användas till vinstutdelning till aktieägare”.

Detta är faktiskt en uppfattning som ligger en bra bit till vänster om socialdemokraternas partikongress.

”Landstingets akutsjukhus ska ägas och drivas av landstinget för att garantera helhetssyn och samhällsansvar. ”

Vill MP eller vill MP inte socialisera Capio S:t Göran? Anser MP att S:t Göran inte har helhetssyn eller tar samhällsansvar? Tänker MP sälla sig till Vänsterpartiet i landstingets vänsterhörn?

”LOV eller LOU ska inte användas som privatiseringsverktyg i så stor utsträckning att det blir obalans mellan privat och offentligt driven verksamhet”.

Hur i helsefyr kan man se en sådan risk om vårdföretag inte får ta ut vinst? MP:s vänstergirar i vårdfrågor visar på en oförmåga att förstå vad som driver fram kvalité. Tar man bort möjligheten att tjäna pengar i vården rycker man också i ett slag undan mattan för alla privata vårdentreprenörer. Varför ska någon investera i ett företag som inte ger vinst?

Intressant? Andra bloggar om MP, Miljöpartiet, Centern, Centerpartiet, miljö, miljöpolitik, stockholm, stockholms läns landsting, förbifart stockholm, kollektivtrafik

Är (mp) verkligen den starka länken i blocköverskridande lösning?

Peter Eriksson är i gårdagens pappers-DN mäkta stolt över förra veckans uppvaktning från Jan Björklund och Fredrik Reinfeldt. De förordade ett samarbete mellan (mp) och Alliansen efter valet 2010 om inget block skulle få egen majoritet och Sverigedemokraterna skulle komma in i riksdagen.

Om man nu ska spekulera om framtiden efter valet 2010 måste man ändå fråga sig om Miljöpartiet är den starka länk med vilken en parlamentarisk trygghet över blockgränsen kan skapas.

Här i Stockholmsregionen fortsätter Miljöpartiet att ställa ultimativa krav som går stick i stäv mot vad såväl flertalet partier och det stora flertalet väljare tycker. Som jag skrev igår har Miljöpartiets landstingsblogg uttalat att det inte finns någon vänsterallians i landstinget om inte Socialdemokraterna går med på att stoppa den miljöanpassade Förbifarten. Det mesta tyder på att dessa ultimativa krav har stöd från MP:s partiledning och riksdagsgrupp. Och som ofta är fallet med ultimativa krav tycks det ha sin grund i en ideologisk övertygelse av närmast religiös karaktär - i det här fallet om privatbilismens (inklusive miljöbilars) förkastlighet.

Hur ska ett parti som inte är beredd att samarbeta med sitt förstahandsalternativ Socialdemokraterna vara beredd att göra det med Alliansen? Och vad skulle prislappen bli för ett sådant samarbete? Jag ifrågasätter det lämpliga i att upphöja ett parti med denna typ av ultimativa krav, syftande till att köra över kompakta politiska majoriteter, till kardinallösningen på dagens tyckarfråga.

Och mer allmänt ifrågasätter jag överhuvudtaget det lämpliga med spekulationer kring nödlösningar för den händelse inget block får egen majoritet. Alla partier har varit tydliga om att de inte avser att regera med SD-stöd. Alltså får man förutsätta att alla partier är intresserade av att hitta en praktiskt fungerande lösning.

Men i första hand handlar det om Alliansen mot de Rödgröna och att ha så intressanta politiska alternativ att inget utrymme för Sverigedemokraterna uppkommer. Debatt om spelet i stället för om sakpolitiken och inviter om samarbete över blockgränsen gynnar Sverigedemokraterna och riskerar att bli en självuppfyllande profetia.

Intressant? Andra bloggar om Miljöpartiet, MP, centern, centerpartiet, alliansen, förbifart stockholm, förbifarten, stockholm, socialdemokraterna, mona sahlin, sverigedemokraterna, sd,
rödgröna, vänsteralliansen

F ö konstaterar Per Ankersjö idag att Förbifartselefanten ignoreras i dagens utspel från stadshusoppositionen. Noterar också att Magnus Andersson har kastat sig in i debatten om spelet, dock med medgivandet att det är en i grunden ofruktbar debatt som gynnar SD.

Besked från MP i landstinget: Ingen vänsterallians 2010 på grund av förbifarten

Miljöpartiet ställde 2007 det ultimativa kravet att de inte kan stödja ett vänsterstyre om inte Socialdemokraterna backar från sitt Ja till Förbifart Stockholm. De återupprepade sitt ställningstagande så sent som för ett par veckor sedan i sin budgetmotion i riksdagen.

Om det tidigare fanns några otydligheter om hur Miljöpartiet i Stockholms läns landsting resonerar fick vi svaret i dag via bloggen "Vita Huset" som skrivs av Miljöpartiets representanter i landstinget:

Genom att de borgerliga partierna inför 2006 bildade sin allians har MP, S och V sett sig nödsakade att komma fram till en motsvarighet. Det betyder något så tråkigt och cementerat som blockpolitik. Därmed inte sagt att det före valet kommer att finnas något rödgrönt landstingsblock i ordets egentliga mening. Detta eftersom S inte tycks vilja släppa Förbifart Stockholm.

Mot bakgrund av att Socialdemokraternas trafikpolitiska talesman i regionen, Lars Dahlberg, ställer sig bakom Centerpartiets uppfattning om att förbifarten behövs så sent som för några veckor sedan, är det tydligt att det inte finns ett samlat alternativ till Alliansen.

Kommer Socialdemokraterna att offra nödvändig infrastruktur för att få med MP i en eventuell majoritet? Stockholmarna förtjänar att få ett svar. Särskilt med tanke på att undersökningar visar att en förkrossande majoritet av stockholmarna på båda sidor blockgränsen vill ha förbifarten.

Intressant? Andra bloggar om Miljöpartiet, MP, centern, centerpartiet, alliansen, förbifart stockholm, förbifarten, stockholm, socialdemokraterna, mona sahlin, carin jämtin

Om mp+alliansen: En sak taget!

Nu har läggspelet börjat om vad som händer OM Sverigedemokraterna kommer in i riksdagen och OM de får en vågmästarställning (SR, Expressen, Aftonbladet, SvD, DN). Självklart innebär en sådan debatt intressanta profileringsmöjligheter. Men det är på tok för tidigt och gynnar Sverigedemokraterna. Liksom "debatten om debatten" innebär det att man diskuterar strategi och andrahandslösningar istället för att diskutera de verkliga politiska målen.

Vi har en allians som fungerar bättre än borgerligt samarbete gjort någonsin tidigare i historien. Vi har en vänsteropposition som håller på att formera sig och som inte skräder orden i sin kritik av den regerande alliansen. Miljöpartiet är i högsta grad en del av denna mot alliansen antagonistiska opposition med en plakatpolitik under den polerade ytan som är svår att förena med den allmänna inriktningen för alliansen.

Allt artar sig till ett spännande val med tydliga och demokratiskt legitima alternativ i de frågor som upplevs som allra viktigast av väljarna: klimatet, jobben och utanförskapet, vården, sjukförsäkringen. Det är mycket möjligt att just dessa tydliga alternativ är vad som behövs för att för att väljarna ska tycka att Sverigedemokraterna är ointressanta.

Alla partier har väl nu uttalat att de vägrar regera med stöd från Sverigedemokraterna och har därmed indirekt uttalat sin beredskap att hitta lösningar över blockgränsen om ett oklart läge skulle uppstå efter valet. Det är fullt tillräckligt och det är i grunden fruktlöst att spekulera hur en sådan lösning ska se ut. Det enda det bidrar till är att göra valet mellan tydliga regeringsalternativ otydligare och därmed minska väljarnas intresse för regeringsfrågan. Och ett sådant minskat intresse är precis vad Sverigedemokraterna behöver för att få folk till valurnorna.

Andra som bloggar om detta: Peter Andersson, Dick Erixon

Intressant? Fler bloggar om sverigedemokraterna, sd, miljöpartiet, folkpartiet, alliansen, rödgröna, jimmie åkesson, rasism, val 2010, centerpartiet, demokrati

Fortsatt oklart om oppositionens syn på Förbifart Stockholm

Att vänsteroppositionen lägger tre separata budgetmotioner i riksdagen visar med tydlighet att det inte finns ett samlat regeringsalternativ till Alliansen. Det enda man tycks vara överens om är att skatten skall höjas.

Den kanske mest intressanta frågan ur ett Stockholmsperspektiv är oppositionens splittrade syn på infrastrukturfrågorna, som har en särskilt vikt i ett län som växer så det knakar och har stora behov av både nya spår och vägar.

Miljöpartiet har tidigare ställt det ultimata kravet att de inte kan regera med Socialdemokraterna om de ställer sig bakom Förbifart Stockholm. Vänsterpartiet vill också lägga ned leden innan den har börjat att byggas.

En eventuell seger för oppositionen står och faller med en vinst i Stockholm, vilket partistrategerna på S-högkvarteret är väl medvetna om. En opinionsundersökning från Novus Opinion visade nyligen att en stor majoritet av väljarna både till höger och vänster vill att Förbifarten byggs. Vänsterpartiets, men framförallt Miljöpartiets hårdnackade motstånd har därmed blivit en politisk huvudvärk av rang för Mona Sahlin och Carin Jämtin. Socialdemokraterna har inte en chans att bilda majoritet i riksdagen, stadshuset eller landstingshuset utan att få med V & MP.

Jag och min kollega Per Ankersjö har fört en längre debatt med Miljöpartiet om förbifarten, och får, oväntat men glädjande stöd av Lars Dahlberg, Socialdemokraternas trafikpolitiska talesperson i länet. Han instämmer i vår analys: Förbifarten behövs. Infrastruktur kan inte ses som ett nollsummespel där spårsatsningar ställs mot vägsatsningar, och miljöbilismen har en rasande snabb teknikutveckling.

Mot bakgrund av detta är det högintressant att läsa oppositionens respektive budgetmotioner som läggs i riksdagen. Vare sig V eller S nämner Förbifart Stockholm med ett ord. MP skriver däremot att Förbifart Stockholm är uppenbart ohållbar.

Miljöpartiet skickar därmed ett tydligt besked till stockholmarna som redan har flera dygn mer restid per år än boende i andra län: Förbifarten skall inte byggas, och stockholmarna får gott finna sig i att köerna blir längre när invånarna blir fler.

Hur ska oppositionen lösa förbifartsknuten? Kommer Miljöpartiet att offrar sin kärnfråga för att få en chans att sitta på de politiska taburetterna, eller kommer Mona Sahlin offrar nödvändig infrastruktur för att blidka Miljöpartiet? Stockholmarna förtjänar ett tydligt besked.

Intressant? Andra bloggar om centern, centerpartiet, mp, miljöpartiet, förbifart stockholm, stockholm, infrastruktur, miljö, miljöbilism

Mp:s budgetförslag: Var tog skatteväxlingen vägen?

Jag har en viss sympati för miljöpartiets förslag om att höja koldioxidskatten. Fortfarande är drivkraften att ersätta fossila bränslen med förnyelsebar energi alltför svaga. Det är också ett konkret förslag för att öka omvandlingstrycket i biltrafiken i riktning mot miljöbilism. Samtidigt sker inte svensk klimatpolitik i ett vakuum. Vi har redan både den högsta ekonomiska klimatpolitiska drivkraften och det högsta totala skattetrycket. Att ytterligare öka avståndet i CO2-skatt utan att sänka andra skatter för svensk basindustri riskerar att ytterligare försämra deras konkurrenskraft och leda till att jobb förloras till andra länder med lägre miljökrav.


Det är därför tråkigt att miljöpartiet har tappat bort den gamla center- och mp-idén om grön skatteväxling, dvs. att balansera höjda skatter på miljöförstöring med sänkta skatter på arbete. Ytterligare ett tecken på att miljöpartiet flyttat sig vänsterut i svensk politik.


Att socialdemokraterna knappast kommer att gå med på kraftiga höjningar av skatten för svensk basindustri är en klen tröst. Det kommer inte att bromsa inriktningen mot högre skatter, bara minska deras miljöpolitiska ambitioner.

Intressant? Andra bloggar om centern, centerpartiet, vänstern, oppositionen, mp, miljöpartiet

Väljer Mona Sahlin MP eller stockholmarna?

Centerpartiets debatt med Miljöpartiets stockholmsföreträdare tycks gå mot sitt slut för denna gången. Svenska Dagbladet har publicerat vår slutreplik på MP:s genmäle på det ursprungliga inlägget.

Men det sista ordet lär inte vara sagt i frågan. Att debatten fortsätter är viktigt - inte minst mot bakgrund av att Miljöpartiet har lovat att spräcka ett regeringsalternativ bestående av MP, S och V om inte Socialdemokraterna ställer sig bakom en upprivning av Förbifart Stockholm.

Hur Mona Sahlin ska lösa den knuten är av allmänintresse inte bara i Stockholm, utan för alla som åker bil, eller transporterar varor mellan norra och södra Sverige. Förbifarten, som stödjs av 72% av stockholmarna, är en viktig nationell vägsatsning för att leda runt trafiken som inte har ärenden i Stockholms innerstad.

Det ska bli intressant att se hur Socialdemokraterna kommer att väga ambitionen att vinna tillbaka storstadsväljarna efter katastrofvalen 2006 och 2009, med en förkrossande folklig majoritet för Förbifart Stockholm, och samtidigt sy ihop ett regeringsalternativ med ett parti som har satt sin politiska heder i pant på att riva upp vägen innan den ens har börjat att byggas.

intressant? Andra bloggar om centern, centerpartiet, förbifart stockholm, miljöbilar, miljöpartiet, stockholm

Skiljelinjen mellan Centerpartiet, MP och Expressen

En av Expressens ledarskribenter, Johannes Forssberg, agerar idag domare mellan Centerpartiet och Miljöpartiet i den debatt om Förbifarten och miljöideologi som undertecknad med flera deltagit i under de senaste veckorna. Forssberg menar att vi centerpartister är ”floskulösa”, blåögda och svepande i vår argumentation. Tyvärr studsar den kritiken tillbaka på hans egen ledare.

För det första har han missförstått vår kritik. Vi anklagar inte Miljöpartiet för att vara teknikfientliga. Vi anklagar dem för att vara bilfientliga, och därmed fientliga till de individer som känner ett behov av bil. Jag är starkt kritiskt till biltrafikens utsläpp men lika starkt övertygad om att en verklig miljöbilism är under snabb frammarsch.

Vår politik baseras inte på en ”tro” om en snabb teknikutveckling. Den baseras på en historisk erfarenhet att teknisk utveckling, understödd av ekonomiska styrmedel, löser problem som vi i dag inte kan se omedelbara lösningar på. Om man drar parallellen Förbifart Stockholm i dag, och tågtrafiken i förra seklets början, skulle tågen med miljöpartistiska glasögon ha framstått som den värsta sortens miljöförstöring som tvunget skulle ha stoppats. I dag går de flesta tåg på förnyelsebar el.

Kortsiktighet är den största stoppklossen för den tekniska utveckling som bidrar till en grönare miljö.

Motstånd till nya vägar – färdiga en bit in på 2020-talet - i en region där vägnätet över Mälaren är så uppenbart otillräckligt redan idag kan bara förstås som att Miljöpartiet vill minska biltrafiken mycket kraftigt i framtiden. Och detta oavsett om framtidens bilar bidrar till att förstöra klimatet eller inte.

Frågan är bara hur. För utan mycket kraftfulla åtgärder kommer biltrafiken inte att minska. Den enda lösning Miljöpartiet pekat på är ännu större kollektivtrafiksatsningar. Det är inget starkt styrmedel vilket alla vet som jobbat med trafikfrågor - de som behöver eller vill åka bil är mycket svåra att locka till bussar och tåg. Några andra idéer har inte Miljöpartiet presenterat. Bortsett från att trängsel och köer i sig är ett styrmedel.

Som liberal är jag starkt kritisk till att Miljöpartiet förkastar även miljöbilar som ett legitimt sätt att förflytta sig. Det är en frihetsinskränkande politik. Som miljövän kan jag inte se nyttan av att bekämpa miljövänliga bilar och tycker samtidigt inte att Miljöpartiet tar sitt ansvar för effekterna i Stockholms innerstad av den växande trafikinfarkten.

Slutligen, den principiellt viktiga skillnaden: Forssberg menar att MP tycker att vi behöver ändra vår livsstil, medan vi i Centerpartiet enligt honom tycker att ingenting i sak behöver förändras. Som jag berörde i mitt debattinlägg på politikerbloggen är lösningen på miljöproblemen inte punktförbud på symbolfrågor som flaskvatten, eller en jakt efter bilister. Lösningen är generella och teknikneutrala styrmedel, helst i form av en generell och hög koldioxidskatt.

Denna sortens styrmedel är kostnadseffektiva, ger mest miljöeffekt för varje satsad krona, och resulterar i det samhälle som mest liknar det vi har i dag då den minimerar politisk detaljstyrning. Som liberal är jag nämligen av uppfattningen att vårt samhälle i huvudsak är ett resultat av människors frivilliga överenskommelser, tycke och smak - och borde vara det även i fortsättningen.

Det är någonstans där skiljelinjen går mellan Centerpartiet å enda sidan, och Miljöpartiet och Expressens ledarsida å andra sidan.

Läs även Karl Malmqvist, Johan Hedin, Per Ankersjö

Uppdatering: Min och Pers korta replik kan läsas på Expressens ledarsida.

Intressant? Andra bloggar om Förbifart Stockholm, Centern, Centerpartiet, C, Miljöpartiet, MP, liberalism, miljö, trafik

Carlgren argumenterar lysande

Miljöministern Andreas Carlgren (c) skriver lysande om Förbifarten och Stockholmsregionens spår- och vägpaket på Aftonbladets debattsida:

"En skiljelinje mellan mig som grön liberal och vänsterkartellen är att jag inte
tror att lösningen på Stockholms trafikproblem är att göra det svårare att köra
bil... Det är inte vägarna som är miljöproblemet, utan bilar som körs på dåliga
bränslen. Ny teknik och nya miljövänliga bränslen för att driva framtidens bilar
behöver stimuleras. Det måste göras lättare både att ta sig förbi centrum och
att köra nya bilar på nya bränslen. Sverige har under alliansregeringen inlett
den omställningen. Vi ärvde Europas mest bränsleslukande bilarpark. Nu leder vi
Europaligan för nyinköpta miljöbilar. Mot detta ställs ett krampaktigt
kvarhållande vid gamla lösningar."

Det kommer nog att visa sig att Miljöpartiet och Vänsterpartiet gjort ett stort misstag i att inte ta till sig de förändringar den snabba teknikutvecklingen innebär för hur flertalet medborgare uppfattar miljöproblemen och lösningarna på dessa.

Det bekräftas också av den opinionsundersökning från Novus Opinion som Carlgren presenterar i artikeln. 7 av 10 invånare i Stockholms län vill ha Förbifarten. 6 av 10 av de rödgrönas väljare.

I EP-valet i juni var en av skrällarna att miljöpartisterna gick om socialdemokraterna i Stockholms stad. Många tolkade det som att miljöpartisterna börjar uppfattas som ett mer modernt alternativ för stockholmsregionens socialliberala medelklass.

Nu kan nog Carin Jämtin och Dag Larsson andas ut. Deras bästa skydd från att förlora ledartröjan bland huvudstadsregionens rödgröna får de från sina utmanare i miljövänstern som klamrar sig fast vid den gamla bilfientliga kartan som de teknikmedvetna invånarna i regionen redan förkastat.

Läs också mina inlägg på Politikerbloggen samt mitt, Per Ankersjös och Claes Västertegs inlägg på SvD Brännpunkt. Per har också bloggat om Carlgrens artikel liksom Johan Hedin.

Intressant? Bloggar om Förbifart Stockholm, Centerpartiet, Stockholm, Andreas Carlgren, miljöbilar, kollektivtrafik.

Miljörasism - ett galet argument

Idag publicerar Politikerbloggen rond 3 i min debatt med min miljöpartistiske kollega Raymond Wigg. Jag menar att Raymonds svar bekräftar en icke-liberal samhällssyn som t. ex. är mot bilar och konsumtion som sådan, medan jag och andra liberala miljövänner vill få bort miljöförstöringen, men med minsta möjliga ingrepp i människors frihet och egna livsstilsval.

Vad som upprör mig mest är dock Raymonds och andra miljöpartisters anklagelse att det är ”miljörasism” att vilja bygga Förbifart Stockholm. Raymond Wigg skriver:

Centerpartiet sviker klimatengagemanget och de boende på Järvafältet där Förbifarten ska gå i ytläge – vilket faktiskt kan kallas miljörasism.

Andra miljöpartister har framfört samma argument, t.ex. Rebwar Hassan (MP) som är kommunalpolitiker i Skärholmen i nyhetsprogrammet ABC i förra veckan. Han utvecklar också resonemangen på sin blogg. Det finns flera skäl till att begreppet miljörasism är galet:

För det första, motortrafiken idag dras rakt genom Stockholms innerstad. De människor i vår region som har den sämsta luftmiljön och det högsta bullret är faktiskt inte låginkomsttagare och invandrare utan innerstadens medel- och höginkomsttagare. Självklart kommer en ny motorled att öka trafiken just där den dras men ur rättviseperspektiv är det snarare en utjämning än en ökad orättvisa. Miljöpartiet bortser också från att framtidens bilar kommer ha betydligt lägre utsläpp, och på sikt inga alls.

För det andra, Förbifarten dras i tunnel för att rädda värdefulla natur- och kulturområden. Vore det enligt miljöpartisterna mera rättvist att dra Förbifarten i ytläge över Ekerö, Lövön och Grimstaskogen? Är miljö- och naturvännerna som framgångsrikt slagits för att rädda Grimstaskogen för välartikulerade? Grimstaskogen ligger f ö inte i ett entydigt välbärgat område utan är grönområde för socialt belastade områden som Hässleby gård och Blackeberg.

För det tredje, Skärholmen och Järva är de platser där E4:an och E18 går idag. För att påfarterna ska kunna göras måste antingen Förbifarten upp ur tunneln eller de andra motorvägarna grävas ner eller överdäckas. En del av Förbifartens framtida trafik går förbi områdena redan idag.

För det fjärde, ett av de viktigaste skälen för Förbifarten är att hålla ihop regionen och göra det lättare att arbetspendla mellan norra och södra länet. Skärholmen och Järvafältet kommer att få radikalt förbättrade kommunikationer både kollektivt och via bil. Det är knappast en nackdel för invånarnas arbetsmarknad eller områdenas attraktionskraft.

Att beskylla sina meningsmotståndare för miljörasism är att sänka argumentationen till en låg nivå. Centerpartiet är ett av Sveriges mest invandrarvänliga partier och tar aktivt ställning mot diskriminering, utanförskap och särbehandling. Även om jag förstår att begreppet inte ska förstås som synonymt med uppsåtlig rasism leder det tanken fel och misstänkliggör meningsmotståndarnas goda avsikter. Får sådana vilseledande begrepp spridning kan det kortsluta det politiska samtalet. Den som ropar miljörasism först vinner!

Anklagelser om rasism är alltid farliga och riskerar att förstärka motsättningar i samhället. Det ger verkliga rasister vatten på sin kvarn samtidigt som personer som känner sig utsatta på grund av invandrarbakgrund stärks i känslan av att mäktiga samhällsintressen vill dem illa. Även motståndare till Förbifarten borde ta ansvar för att inte späda på sådana stämningar.

Läs även Annie Johansson, Johan Hedin, Per Ankersjö och Oscar Fredriksson.

Intressant? Andra bloggar om Centerpartiet, C, MP, Miljöpartiet, Förbifart Stockholm, miljöbilism, miljö,

Fullmäktige: vaccination för papperslösa och start för spårvagnsutbyggnad

Dagens landstingsfullmäktige var en ovanligt trevlig tillställning. Debatten om delårsbokslutet visade att Alliansens urstarka budget håller även efter en sammandragning av den svenska ekonomin och skattekraften med närmare 5 procent. Extrapengarna från regeringen för 2010 vred också vapnen ur händerna på oppositionen.

Jag framhöll dock att pengarna visserligen är motiverade i den extrema ekonomiska situationen, men i grunden måste kommuner och landsting lära sig att vi har ett självstyre, unikt stora ekonomiska resurser och egen beskattningsrätt. Om vi får bättre möjligheter att balansera budgetarna över en konjunkturcykel bör vi inte ständigt gnälla över brist på resurser och förvänta oss att regeringen ska lösa våra problem. Sjukvården är faktiskt ett landstingsansvar i Sverige.

Vaccination för papperslösa
Vi behandlade också ärendet om hur den avgiftsfria vaccineringen mot svininfluensan ska hanteras. Efter en kortare debatt lyckades majoritet och opposition enas om ett beslut som betonar vikten av att också papperslösa och hemlösa ska nås av den avgiftsfria vaccinationen. Jag har tidigare lyft denna fråga i Allmänna utskottet och sanning att säga låg sådana insatser redan i vår förvaltnings planering. Bl a planeras det redan att Röda korsets hemliga mottagning ska få både vaccin och ersättning för vaccinationerna. Och papperslösa har rätt att besöka också de offentligt finansierade husläkarmottagningarna och behandlas under fullständig sekretess. Nu har vi dock ett offentligt beslut om att dessa insatser ska kompletteras med andra om det finns behov. Personligen tror jag det viktigaste är att information om deras rättigheter sprids i de papperslösas nätverk och där är nog djungeltrumman och frivilligrörelserna de viktigaste medlen.

Första steget i spårvagnsvisionen
Slutligen beslutade fullmäktige om den första etappen av Stockholms nya spårvagnslinje, Spårväg City, som när den är färdig kommer att förbinda Djurgården-City-Kungsholmen-Stadshagen. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet rasade mot beslutet medan Miljöpartiet i denna fråga stod upp bredvid Alliansen. Jag uttryckte min tillfredsställelse att spårvagnsutbyggnad i den del av vårt län där luftkvaliteten är sämst nu får prioritet. Det är motvierat av både miljö- och folkhälsoskäl. Liksom folkpartiets Olof Lindqvist underströk jag att detta är det första steget i en vision: Visionen om spårvagnens moderna återkomst i Stockholms innerstad.

Nu är det dags att sova efter en god dags politiskt arbete och en lika god måltid tillagad av min gastronomiskt begåvade pojkvän.