Centerpartiet räddar Lidingöbanan – igen!

I dag godkände landstingsstyrelsen en överenskommelse med Lidingö stad om att rusta upp och bygga om Lidingöbanan. Det är ett historiskt beslut som innebär att Centerpartiet medverkar till att rädda Lidingöbanan igen – precis som vi gjorde när Knut Nilsson räddade banan 1982.

Lidingöbanan ska knytas ihop med Spårväg City. När renoveringen är klar 2014 ska du utan byte kunna resa från Gåshaga vid Lidingös östra strand, genom centrala Stockholm, till Hornsberg vid Kungsholmens västra strand.

Detta är en del av en historiskt stor satsning på spårbunden trafik som nu genomförts av Centerpartiet och Alliansen – med bland annat Citybanan, tvärbanorna, samt upprustning av Roslagsbanan och Saltsjöbanan. Det gör att fler kan välja tåg och spårvagn framför bil, vilket är en stor miljövinst.

Överenskommelsen innebär också att SL:s depå vid Aga byggs ut för att kunna ta emot de nya spårvagnarna. Depån kommer att förses med biogas från Käppalaverket, vilket gör att fler av SL:s bussar kan gå på biogas. Det är ytterligare en miljövinst.

Med upprustningen och utbyggnaden av Lidingöbanan får stockholmarna en modern och miljövänlig spårtrafik som knyter ihop stadens östra och västra delar. Jag är som centerpartist stolt över att vi – återigen – har bidragit till att rädda Lidingöbanan.

Intressant? Andra bloggar om kollektivtrafik, miljö, spårvägar, järnvägar, Lidingö, Lidingöbanan, Centerpartiet, Stockholms läns landsting, SL

Vad var det jag sa; Nu börjar om(s)vängningen

Som jag skrev igår är det inte troligt att Mona Sahlin fortsätter motståndet mot de hushållsnära tjänsterna Sedan Almegas rapport visar att de blivit en succé. I morgonens Rapport meddelas att (s) är splittrade och att ordföranden i Stockho0lms läns partidistrikt vill ha kvar hushållsnära tjänster.

Att partiledningen ännu uppges stå bakom Östros-linjen - dock utan att framträda i TV - är bara för att inte sälja ut en ståndpunkt som blir en lämplig eftergift till (mp) i de rödgröna förhandlingarna. En nyckelmening är att Thomas Östros redan igår sade att frågan naturligtvis ska diskuteras med de andra rödgröna partierna.

En annan stormsvala är förstås att den tyngste s-bloggaren Peter Andersson uttalar sig försiktigt positivt. Det bör dock noteras att Maud Olofsson och de andra allianspartierna hela tiden har argumenterat utifrån det familje- och äldreperspektiv som Peter Andersson efterlyser. Det är inte något som Peter Andersson, TCO eller Mikael Damberg har uppfunnit. Men självklart är det ett framsteg om de överger den demonbild de själva har målat upp av RUT-avdraget och Allianspartiernas intentioner.

Ett varningens finger är dock att Mikaela Valtersson (mp) enbart motiverar miljöpartiets stöd för hushållsnära tjänster med att de inte vill ta bort något som ger jobb. I ett annat arbetsmarknadsläge kan alltså deras bedömning förändras. Och Mikael Damberg flaggar för ett förändrat system med lägre tak - dvs. att man inte får köpa så mycket tjänster som idag.

Det bör tilläggas att det inte är helt enkelt för Mona Sahlin att svänga partiet efter det högljudda dogmatiska motstånd man så länge presterat mot "pigavdraget". Det finns förvisso de socialdemokrater som tar partiets socialistiska principer på allvar och nu protesterar mot tendenserna till upplösning i motståndet. Så exempelvis Ola Möller, Bengt Silfverstrand och HBT-sossen. Det skulle vara intressant att läsa fler socialdemokratiska bloggares dagsuppfattning i frågan. Jag tror nämligen att dessa dagsuppfattningar kan komma att bli väldigt flytande över tid...

En viktig uppgift för Maud Olofsson och Alliansen i debatten fram till valet är därför att kräva tydlighet om hur det rödgröna förslaget till hushållsnära tjänster kommer att se ut. Mikaelas principlöshet och Mikaels detaljer kan kväva reformens potential trots att de rödgröna formellt sett byter fot i frågan.

Media: SVT om splittring i socialdemokratin, SVT om oppositionen och hushållsnära tjänster, DN, Aftonbladet Debatt, Svd, SR Ekot, VK, UNT

Bloggar: Robert Noord, Åsa Westlund, Magnus Andersson, Kent Persson, Mark Klamberg, Seved Monke, Hållplats Hådén, Thomas Böhlmark, Linnea Darell, Rasmus,Intressant?

Intressant? Andra bloggar om hushållsnära tjänster, RUT-avdraget, socialdemokraterna, Mona Sahlin, Thomas Östros, centerpartiet, Maud Olofsson, rödgröna, val 2010, Mikael Damberg, Valtersson, hushållsnära

Nu tystnar nog sossarnas motstånd mot RUT.

Under helgen rapporteras att de rödgröna är oeniga om framtiden för avdraget om hushållsnära tjänster. Mikaela Valtersson (mp) säger att miljöpartiet "vill inte göra något som leder till färre jobb". 11.400 personer har fått jobb varav en majoritet kommer från arbetslöshet. Dessutom rapporteras om att RUT-avdraget snart är en ren vinstaffär också för statskassan.

Min gissning är att regeringen snart är en valfråga fattigare för motståndet mot RUT kommer nu att falla ihop. För Mona Sahlin är det viktigaste att vinna valet - inte att hävda sitt ideologiska motstånd mot hushållsnära tjänster. Frågan blir en lämplig eftergift till (mp) i förhandlingarna om en gemensam politik. Särskilt lämplig eftersom Monas valstrateger främst är rädda för att reta upp medelklassen.

Efter Almegas rapport skulle de säkert låtit frågan falla i glömska även om de inte varit beroende av (mp):s stöd. Det blir lite genant för Thomas Östros (s) som naturligtvis tuggade på som vanligt i gårdagens rapport, troligen helt omedveten om vad högre makter och flexiblare strateger kan tänkas slå råd om.

Maud Olofsson, initiativtagare till reformen, får svårt att få konfliktyta mot de rödgröna i just denna fråga. Men hon får den stora tillfredsställelsen att ha haft rätt från början och att ha dragit ett strå till stacken för rimliga livspussel för yrkesarbetande och bättre service för äldre som inte passerar hemtjänstens nålsöga.

Jag vågar slå vad om ett ex av vår bok "Med frihet följer ära - tio texter för ett liberalt värderingsskifte" att det här var sista gången vi fick höra Östros kräva att RUT-avdraget ska avskaffas, åtminstone innan valet. Någon som sätter emot?

Media: SVT om oppositionen och hushållsnära tjänster, DN, Aftonbladet Debatt, Svd, SR Ekot

Bloggar: Magnus Andersson, Kent Persson, Mark Klamberg, Seved Monke, Hållplats Hådén, Thomas Böhlmark, Linnea Darell, Rasmus,

Intressant? Andra bloggar om hushållsnära tjänster, RUT-avdraget, socialdemokraterna, Mona Sahlin, Thomas Östros, centerpartiet, Maud Olofsson, rödgröna, vänsterpartiet, val 2010, socialism

Kan Norges villkor hindra Maud sälja SAS?

Regeringen har begärt tillstånd av Riksdagen att vid lämplig tidpunkt sälja SAS (SVT). Det är utmärkt, Maud Olofsson. SAS finns på en helt konkurrensutsatt och synnerligen svår marknad. Det finns inget skäl att skattebetalarnas pengar ska gå till att subventionera ett flygbolag med tvivelaktiga möjligheter att bli långsiktigt bärkraftigt.

Norges och Danmarks (DI) regeringar öppnar också för en försäljning. Norge dock med de oroväckande förbehållen att företaget först ska bli lönsamt igen, att priset blir bra och att de anställdas behov "vidareförs" på ett bra sätt (DI). Chansen för bolaget att bli lönsamt kan väl inte anses självklar och kan vara beroende av nya sammanslagningar eller ägare.

Det starkaste skälet att sälja SAS är att det drar skattebetalarnas pengar utan att ge något mervärde. Till skillnad från SAAB och Volvo har inte bolaget något starkt samband med underleveranter i de skandinaviska länderna. Medarbetarnas bästa långsiktiga intresse måste rimligen vara att bolaget snarast frigörs från det statliga ägandets tvångströja och kan köpas upp av någon aktör som har tillräcklig storlek för att vara långsiktigt bärkraftigt.

Förhoppningsvis är norske socialdemokratiske näringsministern Trond Giskes förbehåll delvis ett spel för galleriet men man vet aldrig. Björn Rosenbergs epitet "den sista sovjetstaten" är ju inte helt gripet ur luften.

I värsta fall kan den norska vänsterregeringen blockera Maud Olofssons ambition att skydda de svenska skattebetalarnas pengar. Och kanske också bli ett förebud om vad som väntar Sverige om de rödgröna vinner valet i höst. För även om Mona Sahlin nog är mer reformvänlig än Jens Stoltenbergs Arbeiderparti så har han ett reformerat vänsterparti i sin regering medan Mona kanske kommer att ha en näringsminister som heter Lars Ohly.

* * *

Märkligt nog har bara Ring Broman och Anna König Jerlemyr bloggat om detta. Anna-Lena Hansson proklamerar det också i stora bokstäver på sin blogg - dock utan egen kommentar. Kanske vill hon antyda "privatiseringsiver" men är samtidigt så upprymd över regeringens vishet att hon inte näns kritisera... Mot bakgrund av tidigare kritik/krypskytte mot regeringen samt bloggdebatt kring frågan finner jag detta lite märkligt...

Per Ankersjö, Richard Nordin och Mats Reimbertsson har skrivit om SAS sedan dess.


Intressant? Andra bloggar om SAS, centerpartiet, Maud Olofsson, Trond Giske, Arbeiderpartiet, Norge, Lars Ohly, Mona Sahlin, socialdemokraterna, rödgröna, vänsterpartiet, val 2010, statligt ägande, socialism

Grattis Solna till kommunalrådskandidat Magnus

En av Sveriges mest begåvade ungdomspolitiker toppar Solnacenterns kommunlista. Magnus Andersson har som ordförande för Centerpartiets Ungdomsförbund höjt sig över den vanliga nivån.

Att han är en slagkraftig debattör med ideologiskt lyft är kanske inte så märkvärdigt. Det är trots allt ofta på sådana meriter man får förtroende i ett politiskt ungdomsförbund. Mer ovanlig är dock Magnus stora sakkunskaper, analysförmåga och hans kombination av gott omdöme och handlingskraft. Det är egenskaper som oftast mognar fram ur lång politisk erfarenhet men Magnus Andersson verkar ha dem i generna. Det är också egenskaper som är särskilt viktiga i den exekutiva kommunpolitiken.

Centerpartiet har för närvarande 2 mandat i Solna och ingår inte i Alliansstyret. Med Magnus i ledningen är det goda utsikter för ett starkare Centerparti. Kanske blir det också lättare att hitta de gemensamma nämnarna med den nu styrande trekvartsalliansen. Magnus har dessutom sällskap av en ovanligt kompetent och färgstark valsedel där Anna Nilsson och Magnus Persson är tvåa och trea. Martin Karlsson är fyra.

Ett centerkommunalråd i Solna med Magnus Anderssons begåvning skulle vara en viktig pusselbit för att stabilisera Centerpartiet som en permanent och viktig del av Storstockholms politiska landskap. Och det skulle sannolikt också ha stor betydelse för att utveckla hela kommuncentern.

Grattis Solna, grattis Centerpartiet, grattis Magnus!

Intressant? Fler bloggar om Magnus Andersson, Solna, centerpartiet, Stockholm, kommunpolitik, CUF, val 2010, val

Mea culpa - i statistik men inte i argument.

Medger härmed att jag i ett tidigare blogginlägg i god tro använde arbetsmarknadsstatistik som anförts i andra bloggar utan att själv granska grundkällan. De utsagor som framförts om att Reinfeldt trots att han medgav fel ändå skulle ha haft rätt kan jag inte efter granskning av SCB:s statistikdatabas på ett helt tillfredsställande sätt underbygga. Jämförelserna blir visserligen lite olika beroende på vilka perioder man jämför och huruvida man avser heltidsarbeten (som utvecklats mer gynnsamt) eller det totala antalet arbetstillfällen - dvs. även deltidsarbeten omräknat till heltidsekvivalenter - som utvecklats mer negativt under krisen. Likaså om man jämför december 2009 med december 2005 (samma månad) eller med t.ex. september 2006.

Det är dessutom - vilket jag aldrig förnekat - ett faktum att arbetslösheten är högre idag än 2006 och sannolikt kommer den att fortsätta öka något under 2010. Orsakerna till detta är välkända - en unikt våldsam internationell konjunkturkollaps under 2008 och 2009.

Min uppfattning är och har varit att arbetslösheten bör vara huvudfrågan i valet 2010. Min uppfattning är vidare att Alliansens politik med största sannolikhet är mer effektiv i att skapa fler jobb än de rödgrönas. Innan krisen lyckades Sverige nå unikt hög sysselsättning trots en massiv ökning av arbetskraftsutbudet. Reinfeldt-argumentet var alltså inte nödvändigt för min tes.

Jag tror dessutom att flertalet medborgare delar den bedömningen och är väl medveten om att finanskrisens verkningar knappast kan skyllas på regeringen. Lägg till det de ekonomiska konsekvenserna av skattechock, Ohly-skräck och radikal omläggning av kursen i energipolitiken.

Men inte heller Alliansens politik är sannolikt tillräcklig. Tillräckligt mycket har inte gjorts för att underlätta för nyanställningar och trösklarna till arbetsmarknaden är fortfarande alltför höga. Det behövs ännu större regelförenklingar - t.ex. slopat revisionstvång - för mindre företag och det behövs en kraftig reformering av turordningsreglerna för LAS. Helst bör också arbetsgivaravgifterna sänkas.

Med andra ord står Centerpartiet för huvudalternativet inte bara till de rödgröna utan även till den övriga Alliansen i jobbvalet 2.0 år 2010. Jag har mycket svårt att tro att de rödgröna kan göra troligt att de har bättre förslag som verkligen minskar arbetslösheten.

Summa summarum, Westerholm, jag medger något som kan likna ett faktamässigt snedtramp i debatten om arbetslösheten (om inte mina källor omgående kommer till min undsättning). Men jag backar inte från min tes, att HBT-sossens listning av orsaker till att de Rödgröna kan vinna valet inte realistiskt kan räcka för att ge de rödgröna valsegern. Därmed inte sagt att läget är helt hopplöst för er, men mer krävs. Och jag tror att ni får svårt att leverera det som sammanhållet regeringsalternativ.

Intressant? Andra bloggar om centerpartiet, alliansen, val 2010, rödgröna, socialdemokraterna, kärnkraft, jobb, arbetslöshet, val

ps. Svarar HBT-sossens svarsinlägg i morgon. DS.

Är tandvårdschecken ett fiasko?

Både ja och nej. Jag var själv med som tjänsteman och arbetade fram förslaget från Centerpartiets sida innan valet, och som landstingsråd med ansvar för tandvårdsfrågor kan jag nu följa reformen på nära håll.

Alliansregeringen har genomfört det som Göran Persson under en lång tid lovade: En tandvårdsreform som har gett vanliga människor ett skydd för höga tandvårdskonstander. I sak är reformen bra och kraftfull, med tonvikten på förebyggande tandvård.

Kommunikationen kring reformen har däremot varit undermålig - och här ligger skulden framförallt på Försäkringskassan. Med anledning av detta har jag en replik på S-riksdagsledamoten Lennart Axelssons kritik mot tandvårdsreformen på Aftonbladet Debatt:

..det är kanske inte så konstigt att Lennart Axelsson (S) missförstått tandvårdsreform. Han är nämligen inte ensam. Informationsarbetet kring tandvårdschecken är ett stort misslyckande. Det råder stor förvirring bland medborgarna om vilka rättigheter man har. Regeringen och Försäkringskassan har underskattat behovet av information. Detta är i sin tur ett allvarligt hot mot reformens syfte. Vet inte ungdomarna att de kan besöka tandläkaren vartannat år gratis eller nästan gratis så kommer de inte dit.

Uppdatering: Noterar att Sanna Rayman på Svenska Dagbladets ledarredaktion kommenterar artikeln i dag.

Intressant? Andra bloggar om tandvård, tandvårdsreformen, folktandvården, stockholms läns landsting, val 2010, centerpartiet, alliansen

HBT-sossens fromma förhoppningar

Bloggen HBT-sossen som skrivs av Åsa och Alexandra Einerstam har ett långt inlägg om varför de tror att de rödgröna ska vinna valet. Jag blev lite intressserad av detta inlägg efter att ha läst på Peter Anderssons blogg. Men efter läsningen står jag i förundran. Är det en spridd uppfattning bland de rödgröna att de kan vinna valet på detta? För mig framstår det som antingen en utpräglad strutsmentalitet eller ett desperat försök att sprida optimism bland de efter februaris opinionsmätningar (SKOP, Demoskop, SIFO) vacklande vänsterleden.

Jag har gjort en kommentar punkt för punkt som följer här:

1. Alliansen har inte tappat jobbfrågan. Med 100.000 nya jobb (jepp, Reinfeldt hade rätt, SCB hade ändrat mätmetoden) trots superkris kan regeringen ta debatten med trovärdighet medan de rödgrönas förslag verkar vara gammal skåpmat med små möjligheter att leda till riktiga jobb.

2. Trygghetssystemen. Debatten har planat ut efter alliansens slipningar av kanterna på systemen. I praktiken kommer få människor att uppleva det som HBT-sossen och oppositionen beskriver det medan många kommer att uppleva rehabilitering och myndigheter som bryr sig.

3. FRA, IPRED, SWIFT. Konkretionen brister i det rödgröna alternativet. Det blir lika svårt för Mona som för Fredrik att gå på tvärs mot världssamfundet. Det är också lätt att syna då (s) var i full färd att gå mycket längre än alliansen gjort innan regeringsskiftet 2006. För övrigt var allianspartierna med och fällde SWIFT i EP.

4. Allmännyttan har noll potential som valfråga. Kanske den kan egga några hyresgästföreningsombudsmän men dom är ju redan sossar. Avknoppningar (som på många sätt var ett bra verktyg) är för övrigt ett helt stängt kapitel. Kommer inte att leda till någon debatt.

5. "Vårdslakt Stockholm" upplevs helt annorlunda av patienterna än av vänsterjournalister och oppositionen. Även om systemet inte är perfekt har det medfört enorma förbättringar i framför allt tillgängligheten och det vet folk. Läs för övrigt logopedernas artikel i dagens DN.

6. Lavaldomen intresserar bara fackombudsmän som ändå har betalt för att rösta på och propagera för de rödgröna.

7. Kärnkraft. Sorry, men stödet för alliansens klimat- och energiöverenskommelse är stort i Centerpartiet. Även om de flesta av oss vill avskaffa kärnkraften på lång sikt inser vi att klimatet är ett mer akut problem och är hysteriskt glada över den historiskt unika satsningen på förnyelsebar energi och vindkraft. Vi vet dessutom att väljarna håller med oss (läs t.ex Sören Holmberg). T o m DN:s journalist konstaterade på (C):s kommundagar att motståndet mot energiuppgörelse var dött.

8. Jämställdhet. Vårdnadsbidraget är knappast det jätteproblem de rödgröna vill göra det till. Och skulle fler välja att ta ut det skulle sossarnas valstrateger ha ett ännu större problem. För övrigt uppskattar många det kraftiga jobbskatteavdraget, hushållsnära tjänster och ökat kvinnligt företagande.

9. HBT-frågor. Alla partier utom kristdemokraterna lovade könsneutral äktenskapslagstiftning. Och alla partier utom (kd) levererade. Det måste vara förtretligt att den (s)-regering som förhalade homoäktenskap och adoptioner i åratal inte fick se (kd) ta vid där Göran Persson slutade. Ni kan aldrig förklara denna fråga för väljarna på ett begripligt sätt. Flyktingfrågan sköts beklagligt av nuvarande regering. Och det gjorde den av Perssons regering också.

Tyvärr (för dig) HBT-sossen, din lista bekräftar att de Rödgröna har tomt i ammunitionsförrådet. Ska det bli jämt i valet krävs mycket mer än detta. Och seriöst, s-bloggare (Högberg, Sjölander, Westerholm, s-buzz), det är väl bara för att hypa varandras knuff-poäng - eller av medömkan för HBT-sossens stora arbetsinsats med inlägget - som ni länkar och ropar hurra i kommentarsfältet. Inte kan väl t.ex. smarte Peter Andersson seriöst hålla med om att de Rödgröna kan vinna valet på Alexandras genomskinliga soppa?

läs också Magnus Andersson, Johan Hedin och Johan Pettersson.

Intressant? Andra bloggar om centerpartiet, alliansen, val 2010, rödgröna, socialdemokraterna, Mona Sahlin, HBT, FRA, SWIFT, kärnkraft, laval, jobb, arbetslöshet, val

(C) ökar i alla februarimätningar

Dagens SIFO var trevlig läsning. Läget är åter jämt mellan Alliansen och oppositionen. För Centerpartiet bekräftas intrycket från andra opinionsinstitut att trenden vänt uppåt från katastrofsiffrorna i januari. I SIFO får Centerpartiet 5,6 procent (+0,6 %). I februaris Demoskop ökar (C) till 5,1 procent (+2,0%), i SKOP går (C) från 4,7 till 5,9 procent.

I genomsnitt ger februarisiffrorna ett genomsnitt på 5,5 procent - hyfsat respektavstånd till 4%-spärren även om det fortfarande är mycket låga tal. Men det intressanta är att trenden tycks ha vänt uppåt. Det kan finnas några skäl till det:

1. Vargdebatten tvärdog efter att ett stort antal viltforskare tog Miljödepartementet i försvar på DN-debatt. "Nyckeln till räddning av hotade stora rovdjur ligger i samarbete, inte konfrontation, med berörda lokalbefolkningar" skrev de bland annat.

2. SAAB-affären verkar någorlunda stabil. EIB skulle knappast godkänt lånet om de inte har tillgång till information som talar för Spykers trovärdighet.

3. Framgångsrika kommundagar där Maud för första gången på länge kom igenom SAAB-filtret med offensiva utspel om sänkta skatter för tjänsteföretag och pensionärer med låga inkomster. Det blev också tydligt att partiet inte har någon intern kris samt att partiledningens linje i energi- och klimatpolitiken backas upp i både riksdagen och bland partimedlemmarna.

Centerpartiets ledning måste nu behålla bettet. Den positiva trenden måste nu förstärkas med en serie av nya utspel och positiv uppmärksamhet. Maud Olofsson är en fighter av en för Sverige unik typ och kan bli valrörelsens comeback-kid. Men det kräver riktigt urhårt arbete och fokus varje dag från nu till valdagen. Partiledningen får inte förfalla till önsketänkande för att vi nu verkar ha 4-procentsspärren i backspegeln.

Läs också Hedin, Magnus Andersson, Jonas Pettersson, Per Ankersjö, Mattias Larsson, Karl Hellberg, Sanna Rayman på SvD, motpol...

Intressant? Andra bloggar om centerpartiet, centern, alliansen, opinion, demoskop, sifo, skop, Maud Olofsson, val2010, val 2010, rödgröna.


ps. För övrigt är det dags för en seriös debatt om tolkningen av vissa opinionsinstitut. Ingen seriös bedömmare kan längre ta förändringarna i DEMOSKOPS bergochdalbaneundersökningar på allvar. Det är dags att journalisterna antingen tar sitt ansvar eller tar en kurs i statistik.

Notera t.ex. hur Expressen i höstas tog förändringar i DEMOSKOP till intäkt för att Sverigedemokraterna hade förlorat hälften av sina väljare. Och även om jag tror att Centerpartiet hade ett extremt lågt stöd i januari är det bra magstarkt att - som en del ledarskribenter och kommentatorer - ta en siffra från DEMOSKOP till intäkt för att "Centerpartiet sedan valet förlorat nästan två tredjedelar av sina väljare" när alla andra - mer seriösa institut - snarare pekade på mellan en tredjedel och hälften. DS.

På brännpunkt om sprutbyten - Centerpartiet säger ja

I dag skriver jag tillsammans med min kollega Pia Lidwall (KD) en kort replik på Moderaternas inlägg i söndags, där de deklarerade att de säger nej till sprutbyten i Stockholm. Ett inlägg som enligt mig blandar ihop drogpolitik och smittskydd på ett felaktigt sätt. Centerpartiet säger som bekant ja till sprutbyten som en av flera insatser för en bättre missbruksvård.

Martin Kåberg, ST-läkare vid infektionskliniken på Karolinska universitetssjukhuset har också ett längre inlägg i dag, som belyser smittskyddsaspekterna med sprutbyten.

I fjol rekommenderade generaldirektörerna för Smittskyddsinstitutet, Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut sprutbyten i Sverige. Det finns inga argument, annat än möjligtvis socialkonservativt ideologiska, för att vara emot sprutbyten.

Andra som tidigare bloggat om detta: Federley, Isobel Hadley-Kamptz, Peter Andersson & Maria Abrahamsson.

Intressant? Andra bloggar om narkotikapolitik, narkotika, sprutbyte, centerpartiet, moderaterna, liberalism, missbruk, sjukvård, vård, alliansen, stockholms läns landsting, missbruksvård, sprututbyte

Sprutbyte: (M) oense med övriga Alliansen.

Moderaterna i landstinget meddelar idag via SvD Brännpunkt att de ogillar sprutbytesprogram för narkomaner. Bakgrunden är att en stor utredning i samarbete mellan landstinget och Stockholms kommun sent i höstas rekommenderade att en sådan insats införs.

Utredningen tillsattes 2007 för att lösa konflikten inom alliansen där Centerpartiet och Kristdemokraterna ville införa sprutbyte medan de övriga partierna var mer skeptiska. Jag har bloggat om detta åtskilliga gånger sedan 2007.

När utredningen presenterades sent i höstas uttalade ansvariga landstingsrådet Birgitta Rydberg sig positivt till att införa en försöksverksamhet. I dagsläget är alltså tre av allianspartierna - inklusive ansvarigt landstingsråd - för sprutbyte.

Moderaterna går nu emot ansvarigt landstingsråd Birgitta Rydberg, tre partier i alliansen samt en opartisk utredning som man själv varit med och beställt som en del av en kompromiss. Det innebär att det är moderaterna - inte Centerpartiet, kristdemokraterna och folkpartiet - som i denna fråga måste ses som avvikare.

Jag har den största respekt för moderaternas ståndpunkt och vet att den är grundad i övertygelse. Men de kan knappast förvänta sig att tre partier, med stöd av landstingets experter, en opartisk utredning, och ett kompakt stöd bland oppositionspartierna ska vika ner sin linje. Det handlar om en opinionsyttring.

För att förebygga missförstånd vill jag också tillägga att jag inte delar moderaternas bedömning att det finns en konflikt mellan smittskydd genom sprutbyte och ambitionen att hindra spridning av missbruk. Tvärtom. Väl organiserad sprutbytesverksamhet är i mina ögon inte bara en smittskyddsinsats utan också en möjlighet att skapa bättre kontakt mellan missbrukarna och samhällsinsatserna. Att möjligheten att byta spruta skulle leda till att fler människor inleder ett missbruk förefaller mig helt orealistiskt.

En erfarenhet av sprutbyte är att möjligheterna till en bättre hygien också stärker den personliga värdigheten och känslan av kontroll över tillvaron. Därför kan sprutbyte även psykologiskt underlätta steget att gå in i missbruksbehandling och rehabilitering.

Från samhällets sida är ett sprutbyte en stark signal. Vi bryr oss om din hälsa även om du är missbrukare. Och vi vill hjälpa dig tillbaka till ett liv utan missbruk så fort som möjligt. Det är humanism och socialliberalism i socialpolitiken. Och man kan nog se den moderata linjen som ett uttryck för en mer socialkonservativt färgad människosyn.

Federley, Isobel Hadley-Kamptz, Peter Andersson, Maria Abrahamsson och säkert många andra har bloggat om detta.

Intressant? Andra bloggar om narkotikapolitik, narkotika, sprutbyte, centerpartiet, moderaterna, liberalism, missbruk, sjukvård, vård, alliansen, stockholms läns landsting, missbruksvård, sprututbyte

Tio uppsatser som förändrar Sverige

I förmiddags presenterades äntligen den lilla boken "Med frihet följer ära - 10 texter för ett liberalt värderingsskifte" för allmänhet och press (nedladdningslänk här). Uppsatserna tar sin utgångspunkt i tio viktiga begrepp som är viktiga i Centerpartiets liberala tradition, t.ex. ansvar, grundtrygghet, företagsamhet, självbestämmande, federalism och frihet. Titeln är en strof ur Biskop Tomas frihetsvisa.

Författarna är idépolitiskt intresserade personer med bakgrund i Centerpartiet. Flera av oss var mycket aktiva i Centerns Högskoleförbund under 90-talet. Däribland Fores VD Martin Ådahl, Elisabeth Thand-Ringqvist, Henrik Sjöholm, Mattias Johansson och undertecknad. Åldermannen i sällskapet är Anders W Jonsson som är Centerpartiets välfärdspolitiske förhandlare i statsrådsberedningen. Stjärnskotten Annie Johansson och Fredrick Federley skriver också liksom Muharrem Demirok, fritänkande partistyrelseledamot från Linköping och Marie Wickberg, f.d. vice ordförande i Centerpartiets Ungdomsförbund.

Efter en snabb läsning är jag väldigt glad över vårt samlade resultat. Det visar på ett utmärkt sätt potentialen i Centerpartiets idétradition med rötter i 1700- och 1800-talets bondeliberalism och den folkligt frihetliga empowerment-rörelse som Bondeförbundet och Centerpartiet var under perioden 1910-1980. En liberalism som tar sin utgångspunkt i konkreta livserfarenheter och out-siderns perspektiv (se särskilt Marie Wickbergs beskrivning av bondekvinnorna i hennes värmländska släkt).

Frihet och personligt ansvar. Företagsamhetens och det lokala initiativets kraft. Engagemanget för att skapa rimliga livschanser för alla utan statlig klåfingrighet. Ur centertraditionen växer en reformagenda fram för ett värderingsskifte där det är människornas kraft och engagemang - inte riksdagens eller de statliga myndigheternas - som står i centrum.

Själv skriver jag om grundtrygghet, en hållning som utvecklades i Centerpartiet redan på 40- och 50-talen för att förena solidaritet och trygghet för alla med största möjliga frihet. Det är en värdegrund som bättre än den socialdemokratiska passar i en tid av globalisering och större olikheter i människors livsstilar och försörjningsstrategier. När människor får större möjligheter att förfoga över resurser som idag förvaltas av socialförsäkringarna får de en grundplåt som kan bli verktyg till nya livsstrategier. Det anknyter till Marie Wickbergs resonemang om en frihetlig feminism där ett fuck-off-konto spelar en viktig roll.

Elisabeth Thand-Ringqvists essä om ansvar och Muharrem Demiroks om företagsamhet visar vilken dynamik som finns i människors egen kraft. "Släng allt vad integrationspolitik heter och satsa allt på utbildning och företagande", skriver Demirok som ser möjligheter i etniska enklaver.

Martin Ådahl beskriver pedagogiskt varför frihet och ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken ger mycket mer kraft i klimatomställningen än utopiska idéer om att alla människor ska byta livsstil.

Det finns mycket mer att skriva om denna i mitt - möjligen partiska - tycke spännande idébok. Än har jag bara hunnit läsa de andras uppsatser flyktigt men jag hoppas att många tar chansen och skaffar sig boken. Då kanske fler människor, inom och utom Centerpartiet, ser potentialen i en folklig liberalism med basen i empowerment och en stark känsla för kraften i människan.

Med Frihet följer ära - 10 texter för ett liberalt värderingsskifte

Intressant? Andra bloggar om Centerpartiet, centern, värderingsskifte, idédebatt

Andra som bloggar om detta är Elisabeth och Annie

Förtals(s)kandalen: "Man får inte ha bästa byxorna på när man slåss för sanning och rätt".

CUF-ordföranden Magnus Andersson har blivit grovt felciterad i norrländska s-tidningar Arbetarbladet, Västerbottens Folkblad). Han påstås ha applåderat Postens uppsägningar av äldre och medelålders medarbetare med orden:

- De som fyllt 40 eller 50 borde själva begripa att de gjort sitt och bereda plats åt någon yngre. Varför inser de inte att de gjort sitt?

Om dessa felcitat har gjorts i god tro måste de följas av en tydlig dementi och ursäkt i såväl tidningarnas papperstidningar som på nätet.

Dessvärre finns skäl att befara att de våldsamma karaktärsangreppen på Magnus Andersson har sin grund i en korrupt kampanjkultur inom socialdemokraterna.

Minns ni valrörelsen 2006? Också då förekom våldsamma och ohederliga angrepp i den socialdemokratiska kampanjen. En av de högsta partitjänstemännen, Mats Lindström, skrev exempelvis falska mail med förtal mot oppositionsledaren Fredrik Reinfeldt och hans fru. Och på en SSU-ombudsmans blogg uppgavs att Fredrik Reinfeldt var pedofil och affisher med detta budskap producerades av förbundet. (DN 2006-02-26, DN 2006-02-27, DN 2006-02-26, DN:s ledare 2006-02-28)

Socialdemokraterna spred från sin hemsida ett bildmaterial med karikatyrer riktade mot Reinfeldt där han bl.a. avbildades som en varulv eller gav Moder Svea elchocker. När det uppmärksammades av media skyldes det på SSU som tagit fram materialet. Peter Skeppström, dåvarande pressekreterare för SSU var nöjd med varulvsbilden:

- Vi har ingenting emot att den sprids, den tjänar sitt syfte. Vi står för bilden.

Kampanjmaterialet inleddes med citatet: "Man får inte ha bästa byxorna på när man slåss för sanning och rätt".

Den devisen verkar också gälla för s-tidningarna vid Norrlandskusten anno 2010.

Bloggat om detta: Johan Hedin, Elias Giertz, Johan Pettersson, Albin Ring Broman, Olle Edblom, Hellberg

Intressant? Andra bloggar om Magnus Andersson, CUF, Centerpartiet, socialdemokraterna, val 2010