DN:s och SvD:s ledarsidor påpekar idag att Monas 80-procentsmål för sysselsättningen är ren återvinning av Perssons politik, dvs. motsatsen till omprövning. DN.se har också en utmärkt artikel om hur man kan fiffla med sysselsättningsstatistiken. Det är dock synd att man inte också avslöjar 50-procentsmålet för den högre utbildningen. Det målet är en identisk kopia av från socialdemokraternas 90-tal.
Till skillnad från sysselsättningsmålet lyckades man faktiskt nå 50-procentsmålet. Men dessvärre säkrades inte kvaliteten tillräckligt bra. Centerpartiet stödde länge utbyggnaden av högskolan under 50-procentsmålets flagg. I efterhand måste man dock konstatera att det är mycket olämpligt att sätta statistiken före utbildningskvaliteten. Därför släppte vi 50-procentsmålet.
Definitionen på sysselsatt är för övrigt att man arbetar minst 1 timme per vecka. Ökas andelen studenter med 30.000-40.000 minskar inte bara arbetslösheten. Dessutom ökar sannolikt andelen personer som har ströjobb och som således kvalar in i sysselsättningsstatisiken. Utan att för den sakens skull antalet heltidsjobb behöver öka särskilt mycket. Är detta också en genväg?
Annie skriver som vanligt lysande men också många andra.
Läs även andra bloggares intressanta åsikter om Jobben, jobbpolitik, Mona Sahlin, Politik, Samhälle, Socialdemokraterna, sysselsättning, Val 2010
Jag började som städhjälp
2 månader sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar