I måndags publicerade DN min och Magnus Anderssons artikel om förändringar av socialförsäkringarna. Som vanligt har de flesta bara läst rubrik och ingress men inte själva artikeltexten. I så fall hade nog en större del av uppmärksamheten handlat om det som är nytt i debatten, nämligen välfärdskontot. Heder till Dagens Nyheters ledarsida som hittat kopplingen till Anne Wibbles gamla idé om en årslön på banken.
En del bloggare och ledarskribenter har återanvänt den gamla vanliga kritiken mot grundtrygghetstanken. I det korta perspektivet kan den ha viss giltighet. Men det är ju just därför vi nu propagerar för en modell som skapar en trygg brygga mellan inkomstbortfall och grundtrygghet - mellan dagens stora statliga ansvar och morgondagens stora individuella frihet.
Välfärd organiseras olika i olika länder. Skillnaden i socialpolitiskt resultat är mycket mindre än vad som syns i skattesatsen eller sociallagstiftningen. Så mycket har faktiskt inte Sveriges socialförsäkringsmodell att yvas över:
Marginellt lägre förekomst av ren materiell misär,
Väsentligt högre sjukfrånvaro,
Betydande trösklar till arbetsmarknaden som försvårar integrationen av de invandrare som vi så trängande behöver,
Ett privat sparande och ägande som ligger på en sjättedel av italienarnas,
Ett samlat skattetryck som alltjämt är högst i världen.
Jag började som städhjälp
2 månader sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar