SL-kortet måste få kosta - för miljöns skull

Igår höjdes priset på SL:s biljetter. Ett månadskort för hela länet höjdes från 690 kronor till 790 kronor och för det priset får du resa i hela Stockholms län. Det är bland det billigaste i landet för ett kort som gäller i hela länet eller regionen.


Vi måste öka andelen resande med kollektivtrafik om vi ska klara regionens klimatmål, det gör vi inte genom sänkta priser för kollektivtrafiken. Problemet idag är att det inte finns tillräcklig kapacitet för fler resenärer. Dessutom upplever många kollektivtrafiken som mindre bekväm än biltrafik. Att åka bil är ju definitivt inte billigare än att åka kollektivt.


Därför är utbyggd kollektivtrafik med godtagbar kvalitet - inte lägre biljettpriser - den avgörande faktorn för om bilresandet ska minska. Det är rimligt att resenärer är med och delar på kostnaden. Jag blir allvarligt upprörd på personer ur allmänheten som tycker att höjda biljettpriser ger dem rätt att planka. De flesta resor på avstånd över gång- och cykelavstånd är kraftigt subventionerade - även vid köp av enkelresa. Lite respekt för övriga skattebetalare som faktiskt betalar hälften av kollektivtrafikanternas resa vore faktiskt på sin plats.


Jag skulle önska en blocköverskridande samsyn på biljettpriserna för SL som utgår från principen att landstinget står för halva kostnaden och resenärerna för halva kostnaden och att detta räknas upp i takt med inflationen. På det viset skulle vi slippa den populism som breder ut sig varje gång priset på SL-kortet höjs. Vissa i oppostionen tillsammans med organisationer som planka.nu bedriver en kampanj för sänkta eller bibehållna priser, det är ofinansierade populistiska förslag som inte leder till ökat resande med kollektivtrafik. Tvärt om. Sänkta taxor leder förr eller senare till en svältfödd kollektivtrafik.


Sen är det en annan sak att även kostnaden för biltrafik skulle behöva öka, och det rätt kraftigt. Biltrafiken är också kraftigt subventionerad av skattebetalarna. Dels genom att förstöringen av vår gemensamma miljö från fossilbränslen inte är rimligt prissatt i förhållanden till de kostnader de orsakar. I storstadsområdena tillåts biltrafiken uppta enorma markytor för vägar, parkeringsplatser med mera utan att någon ersättning betalas för detta. Men bilens utrymme skulle ha ett alternativt marknadsvärde om mer mark kunde frigöras för till exempel bostäder och kommersiella lokaler. Det är ett faktum att gångtrafikanter, cyklister och kollektivtrafik tar väsentligt mindre plats.


Med högre pris på biltrafik och en rimlig prissättning på kollektivtrafik som ger nödvändiga resurser för en bra kapacitet och kvalitet gynnas framför allt de trafikantgrupper som har den allra lägsta miljö- och samhällskostnaden - cyklister och gångtrafikanter. Det är rimligt och rättvist.


Läs Johan Ingarös klarsynta ledare i gårdagens SvD om kollektivtrafiktaxan.