Landsting och kommuner tjänar på slopad statlig skatt

Idag skriver jag åter på svd.se. Denna gång, tillsammans med 16 andra centerföreträdare, om vikten av att sänka eller ta bort den statliga inkomstskatten.

Statsskatten ger marginella skatteintäkter till staten, bara cirka 2 procent av statsbudgeten. Däremot minskar den kraftfullt nyttan av att utbilda sig, göra karriär eller jobba extra för en stor del av löntagarna.

För landsting och kommuner skulle en avskaffad statsskatt kunna bli en riktig vinstlott. Sänkt statsskatt innebär sänkt marginalskatt och om om marginalskatten minskar visar både forskning och erfarenhet att antalet arbetade timmar ökar. Med fler arbetstimmar och större totala lönesummor ökar också skatteunderlaget för den proportionella kommun- och landstingsskatten. Därmed växer underlaget för vård, omsorg och skola.

En annan viktig effekt för landsting och kommuner är att en sänkt marginalskatt ökar drivkraften för kompetensutveckling i många av välfärdens yrken. Särskilt viktigt är att den dåliga premien för undersköterskor att utbilda sig till sjuksköterskor och för sjuksköterskor att specialistutbilda sig kan få en rejäl skjuts. I ljuset av att kommuner och landsting har snabbt växande problem med att rekrytera personal är detta inte den minst viktiga effekten av att låta människor behålla mer av sin rättmätiga inkomst.

Magnus Andersson och Emil Källström, som hör till medförfattarna har också bloggat, liksom Bernt Johansson, Ring Broman, Johan Hedin, Växjöcentern, m-kommunalrådet i Lidingö Paul Lindquist (dock med en lite konstig vinkling mot centerrivalen på den kommunala arenan Kent Ivarsson), m fl. Kritiska inlägg från vänsterkanten kommer från bl a Alliansfritt Sverige.

Alliansfritts argumentation har dock drag av vulgärpropaganda och bortser helt från att statsskatten enligt många ekonomer skadar skattebaserna så mycket att skatteintäkterna totalt sett blir lägre än om man slopade den. En ren avundsjukeskatt alltså som egentligen alla förlorar på.