Klartext om sprutbyten

Idag skriver jag tillsammans med Magnus Andersson och Stina Bengtsson på SvD Brännpunkt i en replik på den artikel - skriven av bland andra företrädare från Moderaterna, Folkpartiet och - som publicerades i SvD igår. Författarna av gårdagens debattinlägg menade att projektet för sprutbyte som planeras i Stockholm inte är rätt väg att bekämpa smittspridning. Man påstod bland annat att politiker har gått på ”dolda myter” och att gratis sprutor i själva verket främjar narkotikamissbruk.

Ett av huvudargumenten som debattörerna framför är att landstinget med utdelandet av fria sprutor riskerar att underhålla injektionsmissbruk, då narkomanerna får mer pengar över till droger. Påståendet - som inte kan beskrivas som annat än häpnadsväckande bakvänt -illustrerar med all önskvärd tydlighet på vilka lösa grunder sprutbytesmotståndarna för sin argumentation. En injektionsmissbrukare som lider av abstinens ser till att till varje pris införskaffa narkotika. Kostnaden för en ny spruta är i det sammanhanget naturligtvis helt oväsentlig.

Artikeln fortsätter med att hävda att beslutet om att införa sprutbyte i Stockholm är ett resultat av mytbildning och brist på vetenskapligt stöd. Man kunde i min mening inte vara mer fel ute.

Bakgrunden till beslutet att starta provverksamhet för sprutbyte är den sprutbytesutredning som Alliansmajoriteten i Stockholms läns landsting beställde 2007. Beslutet var en överenskommelse mellan de sprutbytesvänliga partierna Centerpartiet och Kristdemokraterna och de mer skeptiska Folkpartiet och Moderaterna - något som borde borga för utredningens opartiskhet.

Sprutbytesutredningen baserar sig på den baslinjestudie som är utförd av Karolinska Institutet och visar att rena sprutor minskar smittrisken bland narkomaner. Studien fann bland annat att 92 % av de nyupptäckta HIV-fallen bland deltagarna hade delat sprutor eller verktyg med varandra.

Utöver detta ska tilläggas att Sverige har undertecknat Dublindeklarationen som handlar om att öka arbetet för att bekämpa spridningen av blodsmittor som HIV, Aids och Hepatit C. Såväl Socialstyrelsen, Smittskyddsinstitutet, WHO som FN rekommenderar dessutom ett införande av sprutbytesprogram.

I sin artikel förordar sprutbytesmotståndarna uppsökande verksamhet med bland annat hivtestning och vaccinering mot Hepatit B. Det är en uppfattning som Centerpartiet delar och sprutbytesprojektet i Stockholm kommer också att ingå i ett brett projekt med testning, vaccinationer, hälsosamtal och rådgivning. Men det är bekymmersamt att artikelförfattarna tycks anse att denna typ av verksamhet står i motsatsförhållande till utdelandet av rena sprutor. Det faktum att det ännu inte finns något vaccin mot vare sig Hepatit C eller HIV borde inte ha gått någon förbi.

Det är dags för en mer vidsynt och human missbruksvård. Bra smittskydd är bokstavligt talat en fråga om liv och död. Centerpartiet kommer därför fortsätta att jobba för att få till stånd ett permanent sprututbytesprogram i Stockholms län. Att det mesta nu tyder på att vi kommer få igenom vår linje är mycket glädjande.