Dagens stora nyhet i Gomorron Sverige och DN är att "Biodrivmedel är sämre än bensin" alternativt "Biobränsle fara för klimatet". Bakgrunden är två amerikanska studier som publiceras i Science idag. Det finns säkert fog för en kritisk granskning - särskilt när det gäller exploatering av regnskog som ju pågått under många decennier för en rad olika syften. Men det finns också en rad frågor som särskilt SVT-journalisterna rimligen borde ha ställt:
1. På vilket sätt berör denna kritik biobränsle som odlas på befintlig odlingsmark eller övergiven jordbruksmark? Forskarna ger svaret på dessa frågor: Lite eller inte alls.
2. Hur ska en intjäningstid på 17 år för odling på ”skogig savann” bedömas (och varför nämns inte vanlig savann som rimligen har betydligt lägre bundet kol och dessutom utgör stora delar av odlingsreserverna i Afrika)? Är det så mycket egentligen? Bensin blir aldrig klimatmässigt lönsam. Kärnkraft kräver också betydande investeringar i energi och koldioxid för framställning av bränsle och anläggningar. Och till och med vindkraften och elbilarna består av komponenter som sätter ett initialt klimatavtryck.
3. Vem har egentligen förordat exploatering av regnskog och torvmark för biobränsleframställning? Kritiken härvidlag måste ljuda lika stark oavsett om det handlar om biobränsle, bananplantager, utvinning av möbelträ osv. Självklart behöver också en marknadsdriven utveckling av biobränsleproduktion ske inom tydliga ramar till skydd för viktiga naturmiljöer eller koldioxidfällor.
4. Borde inte skogsbruket bedömas efter samma kritiska skala. En nedhuggen skog kräver hundra år för att växa upp igen och assimilera all frigjord koldioxid. Det är likväl ett kretslopp även om stora delar av koldioxiden temporärt frigörs.
5. Hur kan onödiga koldioxidutsläpp undvikas vid framställning av biobränsle? Kanske kan man redan initialt säkerställa att motsvarande mängder kol som frigörs vid nyodlingar på lämpliga marktyper kan bindas? Antingen rent biologiskt eller genom någon form av biofinansiella instrument – t. ex. klimatcertifikat, eller kolsänkor.
Jag ska försöka hitta de två artiklarna för de förtjänar nog att studeras. Men om de inte innehåller något annat än det som DN redovisar så får man konstatera att rubrikmakare och framför allt SVT:s Gomorron Sverige-redaktion har tagit i alltför hårt i sin rubriksättning. Att säga att all biobränsleproduktion är dålig för att palmolja från regnskog är dålig är detsamma som att säga att all kärnkraft är dålig därför att Ignalina är ett dåligt kärnkraftverk.
DN, SvD
Jag började som städhjälp
2 månader sedan
3 kommentarer:
Hej landstingsråd Andersson på Kungsholmen!
Detta är mina mycket ambitiösa svar på dina punkter här, och även ett avslutande stycke där jag nämner vad jag ser som mest problematiskt.
Andersson: "1. På vilket sätt berör denna kritik biobränsle som odlas på befintlig odlingsmark eller övergiven jordbruksmark? Forskarna ger svaret på dessa frågor: Lite eller inte alls."
Vad? Jag kan inte se att de ger det svaret! Överhuvudtaget är inte etanol gjord på spannmål eller skog CO2-effektiv. Det innebär att energiåtgång för att göra bränslet är nästan lika stor eller större än vad man sen får ut av etanolen.
Här en undersökning som visar att energiåtgången är större. Vissa metoder får den lite lägre, men det hjälper inte som argument eftersom det är bättre att får ut långt mer energi och därmed minskar CO2 långt mer genom att elda spannmålen eller cellulosan direkt.
Själva produktionsprocessen tar bort en massa av poängen att använda biobränsle om nu målet är att minska CO2, eftersom ungefär det man vinner med etanol är lika med energiinnehåll i råvaran minus energiåtgången i tillverkningsprocessen. Det är denna kalkyl som man i utredningen (och i dussintals utredningar senaste åren) visar på problemet med etanol. Och det är alltså även är ett problem när man minskar CO2 i någon mån med etanol, eftersom man vunnit långt mera genom att elda råvaran direkt.
Detta med att överväga att elda råvaran direkt istället för att göra biobränsle av den var även professorn i naturresursteknik Christian Azars råd på hearingen i Riksdagen nyligen. Noterade du inte det, eller?
Andersson: "2. Hur ska en intjäningstid på 17 år för odling på ”skogig savann” bedömas (och varför nämns inte vanlig savann som rimligen har betydligt lägre bundet kol och dessutom utgör stora delar av odlingsreserverna i Afrika)?"
Vadå, hur ska den bedömas? Har du läst rapporten eller inte? Det är lätt att inse att man kan göra beräkningar på CO2-emisioner som följer av att man gör om en bevuxen savann till åkermark. Har du problem att förstå det, eller vad?
Menar du att du vill lagstifta mot att bevuxen savann odlas för etanol? Vanlig savann tror är nog inte lika bördig och kanske därför något de som prospekterar väljer i sista hand. Och tror du inte att det vore bättre att odla livsmedel i Afrika?
Andersson: "Är det så mycket egentligen?"
Ett problem är att bl a en annan 7 månader gammal forskarrapport i Nature säger att det går 40 % av Europas bördiga åkermark för att få etanol till 10 procent av fordonsbränslebehovet i Europa (det fanns f ö flera beräkningar på detta sedan tidigare som visade detsamma).
Detta innebär att vi bara kan producera mellan 5 och 10 procent inhemsk etanol i Europa. Kan vi få 5 eller 10 procent till genom import från Afrika? Men om vi vill att Afrika ska utvecklas och få bilar, precis som vi, kan vi inte förlägga vare sig vår egen eller en storskalig etanolproduktion för afrikanernas bilar i Afrikansk produktion. Dels behöver de själva livsmedel och dels räcker inte afrikans etanol till deras bilpark heller, när den vuxit till sig till några gånger om till en hygglig bilpark. Och vill man sänka CO2 så är det bästa att elda växterna direkt för värme- och elproduktion, inte att i en energikrävande process omvandla det till nåt man kan tömma i en biltank. Gör man det senare ska man veta att man utnyttjar biotopen ineffektivt för att minska CO2 i förhållande till att göra det första.
(Lite vid sidan av, men bör ändå sägas: Att hindra afrikanerna att skaffa bilar anser jag vore fullständigt omoraliskt.)
Andersson: "Bensin blir aldrig klimatmässigt lönsam."
Vad är "klimatmässigt lönsam" för mått? Har du någon referens eller svamlar du bara? Vi vet inte säkert i dag om CO2 ger ett varmare klimat, så att hela detta med klimathotet är en risksituation och måste hanteras som en sådan.
Man bör beträffande bränslen och miljö (f ö som alltid) tänka ekonomiskt, i meningen hur kan man minska CO2 mest till minsta kostnad. Etanol minskar knappt CO2 alls, och relativt att elda växterna direkt så är det olönsamt. Biobränsle kan alltså omfatta högst 10 procent av fordonsbränslet i Europa och CO2-minskningen av de 10 procenten blir möjligen någon eller några procent. Då fordonsbränslet i Europa motsvarar sådär 10-15 procent av fossila bränslet minskas CO2 med någon eller några tiondels procent.
När det gäller CO2 och fossilt fordonsbränsle ger en övergång från bensin- till dieselfordon en minskning i förbrukning (d.v.s. i CO2-emission eller råoljeåtgång) på 20 till 30 procent per fordon. I Europa har man inte haft straffskatt på diesel, som i Sverige, men där är nästan halva bilparken diesel. Sverige har straffskatt på diesel (som är ett arv från för 20 år sen då diesel bolmade och skogsdöden sågs som ett hot, men som svenska politiker irrationellt nog vårdat ömt som ett barn), och skulle den tas bort och prisincitament att köpa diesel uppstå skulle CO2 utsläppen från fordonstrafiken kunna minska med netto säg 20 procent. Eftersom Sverige har vatten- och kärnkraft är trafiken en större del av de fossila utsläppen i Sverige och sänkningen med hjälp av energieffektiviseringen i övergången till diesel borde kunna ge minst 5 procents reduktion av Sveriges CO2-utsläpp.
På europeisk nivå skulle en övergång från bensin till diesel inte få lika positiva resultat, men det beror på att de resan har mycket diesel och därmed redan har lägre utsläpp, samt att de har med fossilt i elproduktionen än vad vi har. De skulle nog vinna under 2 procent genom förändringen, men den bär ändå vara en 10 gånger så stor CO2-minskning som maximalt med etanol skulle ge. (Se beräkningarna ovan.)
(Enligt MiljöRapporten minskar nyregistrering av dieselbilar kraftigt i Sverige; (plottriga) engångsbidraget för partikelfilter försvann vid årsskiftet och ordinarie straffbeskattningen (för dieselns rykte på 80-talet) kompenseras alltså inte längre.)
Andersson: "Kärnkraft kräver också betydande investeringar i energi och koldioxid för framställning av bränsle och anläggningar."
Detta begriper jag inte. Kärnkraft kräver inte storskaliga "investeringar i energi eller koldioxid" (vad du nu menar med investering i koldioxid???). Det sänker koldioxiden genom att det ger energi som är i princip fri från koldioxidemissioner. Hybridbilar i alla dess former kräver även långt större tillgång på elektricitet än vad vindkraft eller biobränsle har förmåga att ge.
Men jag förstår att detta var politiskt floskler mot kärnkraft (jag antar att du även kommer att ha floskler mot diesel i ditt svar till mig).
Andersson: "Och till och med vindkraften och elbilarna består av komponenter som sätter ett initialt klimatavtryck."
Jag antar att detta är politiska floskler för vindkraft och elbilar, men du kan inte ha elbilar utan kärnkraft. Energiåtgången till elbilar blir så stor att ingen vindkraftssatsning skulle kunna tillgodose behovet. Vidare har det faktiskt förekommit flera dagar av total stiltje i Sverige, och vindkraften måste mestadels (nätter och andra tider) ses som ett sätt att pumpa tillbaka vatten i kraftverkens turbiner och på så sätt ge vattenkraften en marginellt högre kapacitet. Tyvärr kräver vindkraften mångmiljardsatsningar av staten. Kärnkraften bär sig själv samt betalar även in miljarder i extra skatter till staten (eftersom centerpartiet krävt detta).
Andersson: "3. Vem har egentligen förordat exploatering av regnskog och torvmark för biobränsleframställning? Kritiken härvidlag måste ljuda lika stark oavsett om det handlar om biobränsle, bananplantager, utvinning av möbelträ osv."
Faktum är att detta med utvidgning av odling i regnskogsområden sker just nu! (MiljöRapport om krismöte om ökningen i skövlingen av Brasiliens regnskog.) Om de som för miljöns skull förespråkar etanol ska ha någon som helst trovärdighet (men det har de inte i mina ögon hur de än gör) så måste de motsätta sig och höja sina röster mot det som i dag sker i Brasilien och på andra håll!
Andersson: "Självklart behöver också en marknadsdriven utveckling av biobränsleproduktion ske inom tydliga ramar till skydd för viktiga naturmiljöer eller koldioxidfällor."
Men hur mycket du än forskar: om du odlar en växt och gör etanol av den minskar du kraftigt växtens CO2-reducerande förmåga jämfört med om du utnyttjar den för direkt energiframställning genom att elda den.
Och om du ska få etanol att motsvara 25 % av fordonsbränslebehovet så måste du på de högavkastande europeiska åkrarna odla varenda kvadratmeter för etanol (enligt länken ovan till Nature-rapporten).
Andersson: "4. Borde inte skogsbruket bedömas efter samma kritiska skala. En nedhuggen skog kräver hundra år för att växa upp igen och assimilera all frigjord koldioxid. Det är likväl ett kretslopp även om stora delar av koldioxiden temporärt frigörs."
Ja, så kan man räkna och så räknar man. Har du läst rapporten du här kommenterar så ser du säkert det. Men en nedhuggen europeisk/svensk skog anser man avger koldioxid under några decennier, högst 40-50 år, och sedan är det nettoabsorption av CO2.
Uttaget ur skogarna samt den naturliga humusbildningen av kvistar mm innebär dock att skogen långsiktigt absorberar CO2. (Haven sörjer förresten för en CO2-balans, och vi vet inte säkert hur den fungerar tillsammans med fossila utsläpp; en av otaliga osäkerheter/brister i IPCC:s hypotes om klimathot.)
Mycket intressant här är att kvävegödning av 1 procent av Sveriges skog, enligt forskning redovisad i MiljöRapporten öder till att 6-7 procent av samtliga utsläpp av koldioxid i Sverige binds i våra skogar. Man planerar att kvävegöda bortåt 10 procent av den svenska skogen, vilket faktiskt kommer att leda till att en stor del av CO2-utsläppen i Sverige absorberas av vår skog. Lite parentetiskt, men minst lika intressant är nog en Nature-rapport, redovisad på Chemicalnet, som visar att kvävet från fossildrivna bilar i Sverige innebär ett så pass mycket starkare gödningsmedel än den fasta kväve man normalt använder (den ovan nämnda) att det ökade upptaget av koldioxid från skogen motsvarar klart mer än den koldioxid som bilen släpper ut! Enligt denna forskning är det alltså CO2-reducerande att köra ett fossildrivet fordon i Sverige.
Andersson: "5. Hur kan onödiga koldioxidutsläpp undvikas vid framställning av biobränsle? Kanske kan man redan initialt säkerställa att motsvarande mängder kol som frigörs vid nyodlingar på lämpliga marktyper kan bindas?"
Men varför överhuvudtaget göra att något frigörs vid nyodling då etanol nu bevisligen är ineffektiv CO2-sänkare och en dålig resursanvändning (d.v.s. att elda dess råvara är effektivare)?
Andersson: "Antingen rent biologiskt eller genom någon form av biofinansiella instrument – t. ex. klimatcertifikat, eller kolsänkor."
Ja, det låter som att planekonomin har segrat här! En massa byråkrati och politikerstyrda verksamheter som knappast sänker CO2 och där det finns långt vettigare alternativ för att nå de formulerade målen (att reducera CO2-emissioner). Dessutom vet vi heller inte säkert att mänskligt orsakade CO2-utsläpp allvarligt påverkar klimatet.
Slutligen vill jag bara upplysa om att det mest problematiska är, som jag ser det, inte er okunskap om detta problem, utan det är er vilja och avsikt att agera rent planekonomiskt! Min oro i detta rör faktiskt inte primärt vare sig ekonomin eller miljön, för vilken planekonomi är katastrofal, utan mera allmänt människors väl och ve under sådant politiskt styre, både andligt och fysiskt. (Historien är full av klimatkatastrofer, och vilka vi än får möta -- det många forskare nu varnar för är en liten istid; många har historiskt dött av dem men värmeperioder har folk haft det bättre -- är det avgörande att vi har resurser.) Med detta inlägg har jag alltså delvis velat leda i bevis att den politiskt styrande ansats ni har inom detta område, energi i allmänhet och fordonsdrivmedel i synnerhet, med en planekonomisk ansats hamnar totalt fel. Jag vill inte att ni ska ta till er mina fakta och använda den i samma planekonomiska ansats!
Visst kan jag kämpa så här mot att ni politiker fattar tokiga beslut, men detta är en kamp dömd att vara övermäktig om ni anammar planekonomi. Om ni släpper planekonomin slipper jag däremot att kämpa överhuvudtaget. Det är er planekonomi som är hotet. (Det var förresten sorgligt att se att centerpartister kallade Jan Björklunds förslag att släppa på stoppet att acceptera ansökningar om nya kärnkraftsverk som “planekonomi”. Nyspråk, inte olikt nämnda floskler om att kärnkraft ger koldioxidutsläpp, används uppenbarligen friskt för att just driva planekonomi. Jag är inte folkpartist och politiskt helt obunden.)
Hej Magnus!
Tack för ett ambitiöst och intressant svar som tyvärr dras ner lite av din attityd. Lite konstigt är det också att du å ena sidan ifrågasätter växthuseffektens existens, å andra sidan med liv och lust ger dig in i en diskussion om biodrivmedels effekt på klimatfrågan.
Några kommentarer:
1. Jag har inte läst artiklarna vilket tydligt framgår i mitt inlägg. Där slår du in öppna dörrar.
2. Jag propagerar inte för någon särskild lösning på växthuseffekten och är för en teknikneutral och marknadsledd lösning på klimatkrisen. Jag tror att planekonomi eller överdriven moralism på detta område är livsfarligt. Tydliga ekonomiska drivkrafter behöver sättas till och sedan bör marknaden och vetenskapssamhället hitta lösningarna.
3. Jag kan se en poäng i Azars resonemang att biomassan bör användas direkt för förbränning för undvikande av energiläckage. Å andra sidan finns också starka skäl för omvandling till biodrivmedel - bl a att det är en praktiskt fungerande lösning som är tillämpbar med tillgänglig teknologi medan däremot elbilar eller distributionskanaler för vätgas ännu inte finns. Jag hoppas dock att de kommer.
4. Skogig savann - en mellanform mellan regnskog och gräsbevuxen savann) är vanlig i Brasilien. Stora delar av de markytor i Afrika som kan öppnas för bättre eller utökad odling är dock av den senare typen.
5. Särskilt skyddsvärd natur bör skyddas av lagstiftning och rättsvård - det gäller ff a regnskogarna. I övrigt talar artikeln för att klimatskatt eller utsläppshandel även borde omfatta markexploatering oavsett för vilket syfte.
6. Att inte hela klimatfrågan kan lösas genom ökad användning av bioenergi är inget argument mot att låta det bli en del av lösningen. Samma sak gäller kärnkraft, vindkraft eller koldioxidsänkor. Det kommer rimligen att krävas en mångfald av lösningar och det är också troligt att en marknadsdriven utveckling kommer att ge detta resultat. Endast planekonomer tror på monolitiska lösningar.
7. Det finns stora variationer i energieffektiviteten vid etanolframställning. Brasiliansk sockeretanol har generellt sett mycket högt energivärde. Här finns också betydande utrymme för teknikutveckling.
8. Vad som ska odlas på Afrikas jordar lägger jag mig inte i så länge befolkningen har tillräckligt med mat och den ekonomiska utvecklingen i området kommer igång. Dagens problem är inte höga livsmedelspriser eller för mycket odling av energigrödor (den är mycket liten) utan låg och underutvecklad köpkraft hos befolkningen. Detta kommer inte att åtgärdas utan att integrationen med världsmarknaden ökar, ekonomin utvecklas och att stora delar av befolkningen får penninginkomster från verksamheter som prissätts i någon relation till världsmarknaden. Ökad efterfrågan på biomassa och ökad marknadsorientering i jordbruket med kraftig förbättring av effektivitet och eventuellt även utökade odlingsarealer kan här vara en avgörande möjlighet - en positiv bieffekt av biobränsleanvändning.
Skicka en kommentar