Varför DN-debatt?

Möjligen frågar sig någon varför jag idag går till hårt angrepp mot den folkpartistiska partiledningens nya "klimatpolitik". Låt mig i korthet ge några skäl:

1. Deras inlägg i fredagens DN spär på en osaklig kritik mot användningen av biobränslen somen del i arbetet för att minska utsläppen av klimatpåverkande gaser. Denna kritik är antiglobalistisk till sin karaktär och söker sitt stöd i en opinionsbildning från grupper som ser världsekonomin som ett nollsummespel.
2. Deras patentlösning - storskalig utbyggnad av kärnkraft - kan enbart spela en marginell roll i den globala klimatomställningen. Jag avvisar inte kärnkraft som en del av lösningen men...
3. ... det är farligt för klimatfrågans lösning om orealistiska och till synes bekväma patentlösningar hindrar en bred politisk insikt om omställningens magnitud och att den faktiskt kommer att ha fundamental inverkan på allokeringen av våra utvecklingsbara naturresurser.
4.Om biobränsleutvecklingen på konstlad och politisk väg bromsas så försvårar det en historisk chans för tredje världens jordbruksekonomier att utvecklas och möjligheter att avpolitisera jordbrukspolitiken i EU och USA.
5. Politiker ska inte bestämma hur naturresurser ska användas. De ska skapa förutsättningar för marknadsekonomin att ta hänsyntill miljökostnader och låta marknaden utveckla lösningarna. Både el och biomassa måste hitta nya jämviktspriser som kommer att få konsekvenser för användningen. dessa konsekvenser är dock globala och därmed konkurrensneutrala.

Min uppfattning är inte att den svenska kärnkraften ska avvecklas i dagens läge. Den är utan tvivel problematisk ur miljösynpunkt men växthuseffekten är kortsiktigt mer allvarlig. I ett globalt perspektiv ter sig kärnkraftens möjligheter än mer begränsade och riskerna mer omfattande.

Min principiella uppfattning är att olika lösningar för att minska växthuseffekten bör behandlas neutralt. Den enda "enkla" åtgärden är att skapa ekonomiska förutsättningar för en snabb utfasning av oljan och kolen. Därefter får vi se vilken mix av nya energikällor och andra tekniska lösningar (t. ex. kolfällor) som visar sig vara effektivast.

Jag kan inte undvika ett intryck att fp-utspelet utformats för att uppnå en massmedial positionering och utirån förutfattade meningar om lämpliga lösningar om energikällor. Det främjar inte klimatarbetet i ett läge när vi snart får ta del av den nationella klimatdelegationens utredning.

Bakläxa för fp-Björklunds klimatpolitik!

Den charmige populisten Jan Björklund har ett problem. Han kan inte stå emot publikfriande budskap om de fått minsta spridning i pressen. Nu har han också hakat på antibiobränslespåret som hävdar att användning av biobränsle driver upp livsmedelspriserna och därmed är ett hot mot världens fattiga. Trots att (fp) och alla andra liberaler hittills sagt att det låga livsmedelspriset är u-ländernas stora problem. Det som står i vägen för en utbyggnad och modernisering av jordbruket i Afrika, Sydamerika och Asien och därmed hindrat framväxten av en lokal industri.

Hela debatten om EU:s och USA:s jordbrukspolitik - där fp gärna synts med de allra mest massmediala plakaten - tar sin utgångspunkt i att de förstört den globala marknaden för biomassa och livsmedel och sänkt priserna. De senaste åren stiger nu priserna så att följderna av EU:s och USA:s regleringar och dumpnng omintetgörs. Men då ser Björklund, i sällskap med ett antal lobbyister för oljeindustrin och antiglobalister från vänstersidan, det som ett hot mot de fattiga.

Slutsatser:
1. Det kan inte vara den långsiktiga omsorgen om tredje världens invånare som är vägledande. Är man mot högre livsmedelspriser borde (fp) - synnerligen oliberalt - vara för fortsatt dumpning av livsmedelspriserna.
2. Det är inte fakta som väglett (fp):s klimatgrupp utan som vanligt jakten på ett populärt och bildmässigt budskap som sticker av från andra partiers.
3. Klimatfrågan har sitt primära intresse för Björklund som argument för kärnkraftsutbyggnad - en lösning som jag inte kategoriskt vill avfärda i sak men som alla insatta vet är helt otillräcklig för att möta de globala behoven. Ungefär lika otillräcklig som biobränslen.
4. Gamla Folkpartiet lever än och Björklunds ansvarskänsla - för en politik baserad på fakta och för Alliansens sammanhålling - har inte vuxit ett skvatt med partiledarskapet.

Jag beklagar detta. Förvirringen kring biobränsleanvändningen riskerar att få klimatomställningen att bromsas av osäkerhet samtidigt som en historisk möjlighet till ekonomisk utveckling i stora delar av tredje världen kvävs i sin linda. Folkpartiet behövs i kampen för ett bättre klimat. Men på det här utspelet borde utbildningsministern Björklund få en ordentlig hemläxa. Hem och läs på. Och tänk på att klimatfrågan är på riktigt - inte ett spel för att vinna väljare.