Invigning av Danderyds sjukhus klimatvänliga förlossning

Igår invigde jag tillsammans med statssekreterare Åsa-Britt Karlsson från milödepartementet, VD:n för Danderyds sjukhus Peter Graf samt chefsbarnmorskan Nicole Silfverstolpe den nya destruktionsanläggningen för lustgas på Danderyds förlossningsavdelning.

Lustgas är en gas som är 300 gånger mer klimatskadlig än koldioxid. En förlossning leder till utsläpp motsvarande en resa i fossilbil från Stockholm till Hamburg. Destruktorn på Danderyd har en klimateffekt som motsvarar att 20-30 dieselbussar i SL ersätts med biogasbussar.

Danderyd, som har norra Europas största förlossningsavdelning, ligger i framkant i miljöarbetet bland våra sjukhus. De räknar med att kunna minska sin samlade klimatpåverkan med hela 70-80% med sin nya anläggning. Jag vet att Danderyd är mycket stolta över sin anläggning, att kunna erbjuda en klimatvänlig vård är både en konkurrensfördel för sjukhuset och en trygghet de kan erbjuda för blivande föräldrar. Dessutom förbättras arbetsmiljön för personalen i förlossningsvården. Att arbeta i en sal med höga lustgaskoncentrationer ger huvudvärk och trötthet och kan även ge bestående hälsoeffekter, exempelvis missfall.

Under föregående majoritet installerade Karolinska Huddinge en liknande anläggning men sedan tog deras klimatarbete inom förlossningsvården stopp och när Alliansen tog över låg landstinget långt under målen för klimatarbetet inom sjukvården. Men eftersom Centerpartiet och våra kollegor i Alliansen fattade beslut i fjol om att mer än fördubbla sjukvårdens miljöbonus och införa ett vitessystem för sjukhus som inte lever upp till miljömålen kommer alla våra sjukhus behöva installera egna destruktionsanläggningar innan 2011 års slut. Det kommer alltså glädjande nog bli fler invigningar under de kommande åren. Landstingets klimatpåverkan minskas bara av dessa åtgärder med omkring 5 procent. Och fler barnmorskor får en bättre arbetsmiljö.

Här klipper jag tillsammans med Åsa-Britt och VD:n Peter Graf från sjukhuset bandet för anläggningen. TV4 var med och filmade.


Intressant? Andra bloggar om miljö, centerpartiet, stockholms läns landsting, danderyds sjukhus

Hur tänker en socialdemokrat?

Min kollega i opposition Johan Sjölander (som för övrigt har en läsvärd blogg) skriver om min och Helens artikel på Newsmill jag tidigare har nämnt på bloggen.

Han hävdar att vi driver tesen att välfärdsföretagande skulle lösa alla problem med välfärdens finansiering. Det gör vi inte. Vår utgångspunkt är att man långsiktigt får en både bättre och effektivare välfärd om den byggs av entreprenörer och eldsjälar. Vi vänder oss emot en oftast orättvis propaganda mot vinster i vård och skola. Vi ser det som rimligt att "stigfinnare" som hittar vägar till bättre kvalitet och eller bättre effektivitet också kan tjäna en hacka.

Samtidigt pekar vi på att goda idéer sprids i hela välfärden (särskilt om patienter och elever/föräldrar själva får välja) och att stora vinster - om de överhuvudtaget uppkommer - i första hand uppkommer innan dessa goda erfarenheter har hunnit sprida sig. Dessa vinster är en viktig och rimlig belöning för pionjärinsatser. Om mycket höga vinster kvarstår även sedan de nya idéerna spridit sig tyder det sannolikt på för höga ersättningsnivåer eller svaga upphandlingar. Som skattebetalarnas representanter ska vi både stimulera nytänkande och säkra att vi får mesta möjliga vård och skola av god kvalitet för skattepengarna.

Vi menar vidare att privat driven verksamhet med sina kortare beslutsvägar och sin större benägenhet att klara förändringar har förutsättningar att erbjuda en mer inspirerande och mer motiverande arbetsmiljö.

Huruvida vårdens samlade finansieringsproblem kan lösas genom privat drift är en öppen fråga. Stockholms läns landstings framtidsutredning tyder på att det finns en stor effektiviseringspotential, såväl i själva driften av sjukvården som i ett starkare förebyggande arbete.

Min och Helens huvudpoäng är att en solidarisk välfärdspolitik som släpper makten över utförandet av (men behåller makten att finansiera, ställa kvalitetskrav och följa upp) vård, skola och annan välfärd blir mer dynamisk och i grunden mer människovänlig än om driften och styrningen är direkt underställd politiker och administratörer. Vi har samma tilltro till växandet underifrån och marknadsekonomins förnyelsekraft här som inom övriga näringslivet.

Johan skjuter in sig på den synbarliga paradoxen hur vinstdrivande företag inom skola och vård kan skapa mer verksamhet inom samma ekonomiska ramar samtidigt som entreprenören eller ägaren ska ha en vinst. Såtillvida har Johan rätt att det inte kan bli fullt lika många kronor kan gå ut på den samlade utgiftssidan för t. ex. en vårdcentral om också en vinst ska levereras. Erfarenheten visar dock tydligt att olika utförare skiljer sig enormt mycket åt i effektiv resursanvändning.

Vissa skolor frigör större resurser till personal genom att hålla nere lokalkostnaderna. Vissa tandvårdsmottagningar levererar en bättre tandvård till lägre pris genom en bättre arbetsdelning och teamarbete mellan tandhygienister och tandläkare. I vissa fall kan nya tekniska hjälpmedel - t.ex. i skolan - stödja undervisningen. Och den "medicinsk-tekniska utveckling" som alltid förutses öka kostnaderna för vården kan i åtskilliga fall - rätt använda - leda till mer vård för pengarna. Se bara på diabetesvården. I andra fall kan schemaläggning medföra att personalen på en vårdavdelning får bättre förutsättningar att arbeta eller att skolsalarna används mer effektivt.

Till detta kommer skillnader i förmågan att få personalen att känna sig motiverad på jobbet. Det finns rimligen skillnader i motivation mellan de värmländska vårdcentraler där läkarna på den ena mottagningen hade fyra patienter per dag och läkarna på den andra hade tjugo patienter per dag. Detta är ett extremexempel men jag tror Johan Sjölander vet att det finns många liknande fall runt om i vården.

Välfärden som tillväxtbranch har åtminstone tre öppna intäktssidor som talar mot vänsterns idé om välfärden som nollsummespel. Det ena är vårdtjänster som ligger utanför det offentliga välfärdsutbudet. Det andra är den framväxande globala vårdmarknaden. Den tredje är att vård- och utbildningstjänster i större utsträckning ställs i andra viktiga samhällsfunktioners tjänst (t. ex. bättre samverkan med rehab/företagshälsovård/arbetsförmedling). Och i ett samhälle som totalt sett tar tillvara marknadsekonomins dynamiska kraft kan också skatteutrymmet och kunskapsutvecklingen väntas leda till att större resurser för välfärdsutvecklingen genereras.

Den fråga man vill rikta tillbaka till Johan Sjölander är varför han tycker att den offentliga sektorns "hårda" investeringar i sjukhus, vägar och järnvägar ska levereras av privata och vinstdrivna företag - utan restriktioner för sina vinster - medan han och (kanske i högre grad) hans partikamrater visar en sådan misstänksamhet mot privata utförare i vård, skola och omsorg? Och hur vill Johan Sjölander stimulera välfärdsföretagare att utveckla nya lösningar under stora risker om de inte kan tjäna en hacka om de hittar bättre och billigare lösningar?

Intressant? Andra bloggar om socialdemokraterna, centerpartiet, johan sjölander, stockholms läns landsting

Invigning av världens första "gröna" ambulans

Strax lämnar jag och kansliet Stockholm för partistämman i Örebro. Innan avfärden hann jag tillsammans med vår miljöenhet och vårt ambulansbolag AISAB inviga vad som är inte bara Sveriges utan världens första "gröna ambulans". En imponerande konstruktion som är biogasdriven, och från grunden upp byggd med miljöhänsyn i allt från inredningsmaterial, till däckval och aerodynamisk utformning.


Det är just den här sortens pionjärsatser som är så lovvärda. Det finns de som tycker att det inte spelar någon roll om ett fåtal ambulanser är miljövänliga eller ej. Det är samma felaktiga argument som används för att motivera varför Sverige inte borde ta en ledande roll i miljöarbetet i världen. Stockholms läns landsting står för en liten andel av Sveriges utsläpp, men genom teknikutveckling och vara ett gott föredöme skapar vi en väg som andra kan slå in på. Var och en är en rännil - men tillsammans bildar alla samlade miljösatsningar i Sverige en flod.

Skriver på Newsmill i dag om välfärdens framtid

Jag skriver på Newsmill i dag tillsammans med vice ordförande i Stockholmscentern, Helen Törnqvist, om välfärdens utveckling. Vi menar att vinster i vården och ökat entreprenörskap är en förutsättning för att vi ska kunna behålla en välfärd tillgänglig för alla. Vårdens största utmaning i framtiden är att kostnaderna på sikt kommer att överstiga intäkterna. Det är ett faktum landstingen och kommunerna kommer stå inför redan om ett tiotal år.

Att höja skatterna är inte en framkomlig väg eftersom det slår mot medborgares konsumtionsutrymme, minskar Sveriges konkurrenskraft, och därmed också riskerar att faktiskt minska skatteintäkterna. Om vård, skola och omsorg upplevs blir sämre kommer allt fler att vilja lämna det offentligt finansierade systemet - då riskerar vi att hamnar i en situation med ett välfärdens A och B-lag, där resursstarka tecknar privata försäkringar, och medel- och låginkomsttagare förpassas till ett offentligt system med allt mindre resurser. Det är en utveckling Centerpartiet inte vill se.

Vänstern, som säger sig värna välfärdssektorn mer än någon annan, är med sitt motstånd mot vinster i vården därför den offentligt finansierade välfärdens största fiende. Motståndet illustreras av bland annat på Ylva Johanssons återkommande utspel om "övervinster" i vården. För att alla ska ha rätt till samma samhällsservice oavsett inkomst behöver vi göra upp med den förlegade åsikten att det är fult att tjäna pengar, även i offentlig sektor.

Läs hela artikeln här.

Länge sedan Hörnlund var en "tung centerprofil".

Börje Hörnlund skriver idag på DN-debatt att Maud Olofssons politik är en katastrof för Centerpartiet. Det är inte förvånande att den forne arbetsmarknadsministern som gick under smeknamnet "röde Börje" är missnöjd med Centerpartiets nuvarande partiledare. Mer förvånande är dock DN-debatts presentation av honom som "en av centerpartiets tyngsta profiler". Det var länge sedan Hörnlund marginaliserade sig själv genom sitt ständiga kverulerande och hans ord torde inte tillmätas någon större vikt inom partiet idag.

Landstingets budgetdirektiv - fortsatt fokus på miljön

I dag presenterade Centerpartiet tillsammans med våra Allianskollegor inriktningen inför budgeten 2010 på en presskonferens i landstingshuset. Våra budgetdirektiv lägger grunden inför den skarpa budgeten för kommande år, som presenteras under hösten.

Några siffror:

• Vården + 1,06 mdkr till 43,3 mdkr (Hälso- och sjukvårdsnämnden och Tiohundra i Norrtälje)
• SL + 94 mkr till 6 mdkr i landstingsbidrag (Sammanlagt får SL nästan 2,5 miljarder mer 2010 än 2006 när alliansen tog över)
• Skatteintäkterna: prognos 53,9 miljarder kronor, + 2,5 procent jämfört med 2009.

Trots att det är skarpt läge och resurserna i spåren av finanskrisen och vikande skatteunderlag inte ökar i den takt som våra prognoser gav vid hand under hösten räknar vi upp där behoven är som störst. Stockholm drabbas hårt av finanskrisen, men vi kan fortfarande se skatteintäktsökningar som överstiger befolkningsökningen med ca 1%, det ger oss mer resurser både i absoluta tal och i relation till tidigare år.

Landstingets klimatarbete - det mest offensiva bland alla landsting - kommer också att fortsätta, inte i oförändrad utan i ökad takt. Det är jag mycket nöjd över. "Clean tech" är en framtidsbransch, en som jag tror har stort potential i Stockholm. Landstinget har som en av länets största upphandlare och kunder av teknologier och tjänster en stor roll att spela i att stimulera efterfrågan på miljöteknologi inom sjukvård, transport, läkemedelshantering, och energi. Våra satsningar på miljön kommer därför vara en del av den hävstång som tar oss ur lågkonjunkturen.

Min presskommentar som vi nyligen skickade ut:

Finanskrisen får inte leda till att vi glömmer klimatkrisen. Vi tar ansvar för miljön i vården och i kollektivtrafiken genom omställning till biobränslen i SL och lustgasrening på våra sjukhus. Stockholms läns landsting har redan Sveriges mest offensiva miljömål, under 2010 höjs ambitionsnivån ytterligare när vi påbörjar arbetet med en långsiktig klimatstrategi

Skärgårdsrådet - för mer och bättre samverkan i skärgårdfrågorna

Precis tillbaka på kontoret efter det Regionala Skärgårdsrådets konstituerande möte. Rådet är kulmen av mina och landshövdingen Per Unckels gemensamma tankar kring hur vi kan skapa bättre samarbeten i skärgården, för att lösa problem kring bl.a. näringslivets förutsättningar, boendefrågor, och samhällsservice. Skärgårdsrådet består av de största skärgårdskommunerna, landstinget med en rad berörda organ, de politiska partierna, samt föreningsliv och företagarrepresentanter.

Bakgrunden är att vi vill ersätta de stuprör som kanske finns inom skärgården mer än någon annanstans i Stockholmspolitiken med de bildliga hängrännorna. Genom att samla alla intressenter i ett gemensamt råd, och knyta ett operativt organ till detta - den så kallade exekutivkommittén under ledning av landshövding Per Unckel - får vi en plattform och ett gemensamt forum för att effektivt driva frågor som är angelägna för skärgården gentemot de aktörer som reglerar företagarvillkor, infrastruktur, och så vidare.

Min förhoppning, och tro efter den samstämmighet som fanns på dagens möte, är att detta är en riktig nytändning i skärgårdspolitiken. Det är också glädjande att det finns en solid partipolitisk uppbackning, vilket innebär att rådet med dess potenta struktur kommer att bli ett stående inslag i skärgårdssammanhang, oavsett eventuella maktskiften.