Vad DN inte skrev om Svenskt Landskapsskydd

Idag skriver DN i papperstidningen om det välorganiserade motståndet mot vindkraftsutbyggnaden i en mycket intressant och balanserad artikel där båda sidor får komma till tals.

Dock verkar inte DN-journalisten Annika Nilsson ha upptäckt att Svenskt Landskapsskydd sannolikt är en täckmantel för ekonomiska intressen som av något skäl engagerar sig mot vindkraft. Jonny Fagerström som är talesman för organisationen är också en av ledarna för det klimatförnekande nätverket Stockholmsinitiativet.

Och det finns personsamband mellan Stockholmsinitiativet och PR-byrån Hillanders som bland annat har eller har haft flera energibolag som kunder. Maggie Crusell (tidigare Thauerskjöld) som tills nyligen jobbade på Hillanders var den drivande kraften bakom Stockholmsinitiativet och driver också klimatförnekarbloggen "The climate scam" där Jonny också skriver poster.

Jag har all respekt för att människor som berörs av den nödvändiga vindkraftsutbyggnaden i sin närmiljö kan vara oroade och kritiska. Det finns också självklart platser som kan vara olämpliga för vindkraftanläggningar. Och jag är inte heller övertygad om att det kommunala vetot bör upphävas.

Men vad jag inte respekterar är företag som i hemlighet och för snöd vinnings skull anlitar lobbyister för att mobilisera opinion mot den nödvändiga klimatanpassningen och utvecklingen av hållbara energikällor. Och en betald opinionsbildare som Jonny Fagerström med största sannolikhet är borde redovisa vem hans uppdragsgivare är.

Jag har i flera debattartiklar och insändare (hittar inte alla på nätet) skrivit om detta. Det är nu dags att vi miljövänner gemensamt anstränger oss för att röka fram dessa ohederliga intressen - oavsett vilka de må vara - ur det hålor där de konspirerar för att sabotera räddningsarbetet för vårt hotade jordklot.

Intressant? Andra bloggar om klimatpolitik Svenskt Landskapsskydd, vindkraft, Stockholmsinitiativet, Maggie Thauerskjöld, Maggie Crusell, Jonny Fagerström, klimat, klimatfrågan, energi

SNF spelar roulette med sin trovärdighet

Jag finner det helt otroligt hur Svenska Naturskyddsföreningen partipolitiserar sin roll. Nu senast på gårdagens DN-debatt. Ensidigt proklamerar man att de rödgröna gör rätt och Alliansen fel trots att det aldrig skett så mycket i praktiska miljöresultat som under den senaste mandatperioden när Andreas Carlgren varit miljöminister.

Man vägrar se de historiska resultaten av regeringens miljöpolitik. SNF vägrar också se målkonflikterna i sin egen och de rödgrönas energipolitik. Att både ropa rädda klimatet, stoppa kärnkraften och tillåt inga vindkraftverk någonstans är helt enkelt inte miljöpolitik utan oförmåga att ta ansvar för helheten. Andreas Carlgren svarar bra på sin blogg.

Jag ska debattera landstingets miljöfrågor med (mp):s landstingsråd Raymond Wigg i samband med Eco Now-mässan i Stockholm 4 september. Wigg föreslog i all välmening att vi som moderator skulle anlita en person från Naturskyddsföreningen. No way. SNF har en alltför partisk inställning till våra respektive partier.

För övrigt har regeringen snarast gått för långt i att skärpa strandskyddet i skärgården och andra särskilt värdefulla naturmiljöer vilket riskerar att lägga en död hand över möjligheterna tt t.ex. bedriva företag eller öka befolkningen på öarna.

Skärp dig, Wetterstrand

En garanterad snackis lär bli "kronprinsessan", boken om Maria Wetterstrand. I dagens Metro finns en försmak från boken där Wetterstrand passerar ett nytt lågvattenmärke. Hon beskriver Centerpartiets energiuppgörelse i ord som "så svagt, så jävla ryggradslöst, så fegt, så principlöst".

Jag tycker att det är mycket lågt att ifrågasätta vårt engagemang för miljön bara för att man inte råkar dela uppfattning i sakfrågan. Maud fick stående ovationer på partistämman i fjol när uppgörelsen presenterades. Centerpartister skäms inte för Sveriges nya klimat- och energipolitik.

Uppgörelsen om energin innebär att Sveriges nationella mål blir 50% förnyelsebar energi 2020 och 40% minskade utsläpp av klimatgaser. Utöver detta blir målet 30 TWh vindkraft 2020 och 25 TWh förnyelsebart via elcertifikatsystemet. Mig veterligen de högsta målsättningarna för något industriland.

Ja, allt detta är långt mycket mer ambitiöst än vad Miljöpartiet någonsin mäktade med som stödparti till Socialdemokraterna under 12 år. Det är kanske där skon klämmer för Maria?

Eller så förstår hon helt enkelt inte att för Centerpartiet är det viktigare att tackla klimatfrågan före kärnkraften. Att tycka annorlunda än Maria Wetterstrand är - hör och häpna - inte detsamma som att man är feg eller principlös.

I den bästa av världar skulle vi enbart ha förnyelsebar energi. Men det valet finns inte inom överskådlig framtid. Och en röst på MP förändrar inte det faktumet. De flesta centerpartister föredrar kombination koldioxidneutral kärnkraft och utbyggd vinkraft varje dag framför vindkraft och bolmande tyska kolkraftverk. Det står vi för. Uppgörelsen förlänger kärnkraftsparentesen - men när vi klarat den mycket större utmaningen att fasa ut kol och olja - säg 2040-2050) lär det inte vara någon omöjlighet att klara utfasningen också av kärnkraften om det skulle vara aktuellt om dess miljöproblem då inte är lösta.

Parentetiskt kan tilläggas att Centerpartiet var som störst innan kärnkraftsfrågan ens kom upp på den politiska dagordningen - och innan samarbetet började med Socialdemokraterna. Alltså 1973, tre år innan Barsebäck 2 laddades. Det passar kanske inte in i historiskt okunniga vänsterbloggares världsbild, men så är det.

Bloggar om: alliansen, centerpartiet, energiöverenskommelsen, energiproduktion, fältbiologerna, green peace, kärnkraft, kärnkraftsöverenskommelsen, klimat, miljö, regeringen, solveig ternström, vindkraft

Media: DN, DN2, DN3, SvD, SvD2, SvD3, AB

Läs även: Helene Törnqvist, Anders Dahlberg, Magnus Andersson, Annie Johansson, ETR, Elias Giertz och främst av alla Albin Ring Broman